Svensk forskning visar att digitaliseringen polariserar arbetsmarknaden, de mer rutinmässiga, regelbaserade uppgifterna i mellanlöneläget tas över av datorer medan lägre betalda serviceyrken och kreativa höglönejobb blir kvar.

- Det blir en utmaning om den typen av jobb försvinner, säger Mikael Skifte, som är rehabiliteringskonsult på Stressmottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm.

Han jobbar dagligen med att hjälpa människor att återgå i arbete och vet vilken typ av uppgifter som brukar kunna fungera som vägen tillbaka.

- Det måste vara något som går att bryta ner i små delar för att personer med nedsatt funktion på grund av utbrändhet ska kunna ta en liten del i taget. Ofta innebär det att börja med basala arbetsuppgifter, som personen klarar av just då, men naturligtvis med en långsiktig plan att framöver komma tillbaka och kunna nyttja sin kompetens.

Han jämför det med TV-spel, där man börjar på en enkel nivå men där komplexiteten i uppgifterna ökar nivå för nivå - när spelaren är redo för det. De första nivåerna består ofta gärna av regelbaserade, rutinmässiga uppgifter som inte kräver abstrakt eller innovativt tänkande.

- Det går inte att hantera stora informationsmängder på en gång, och utifrån det hitta nya tillvägagångssätt, när man är utbränd, säger han.

Utmattningssyndrom yttrar sig ofta i en kolossal trötthet, minnessvårigheter och nedsatt koncentrationsförmåga. Neuropsykiatriska studier har visat att hjärnan också rent fysiskt förändras, att de kognitiva problemen kan bli bestående och att den som en gång drabbats har en förhöjd risk att drabbas igen. Det krävs en hel del arbete för att klara av att komma tillbaka till ett komplext och krävande heltidsjobb.

- För många tar det ett halvår innan man ens är mottaglig för behandling. Sedan tar det minst ett år innan hen kan vara tillbaka på heltid. Och därefter krävs ofta ytterligare 3-6 månader av anpassning till den heltiden, med stegvis mer komplexa uppgifter.

Den som under den tiden hittar nya strategier att hantera belastningen i jobbet och dessutom har en chef med vilja att hjälpa till, har goda förutsättningar att klara en återgång, enligt Mikael Skifte. Men på en digitaliserad arbetsmarknad är kraven höga och utvecklingen går fort. Det blir mycket att ta igen för den som kommer tillbaka från en årslång sjukskrivning.

- Ytterligare en utmaning är att inlärningsförmågan ofta blir nedsatt under en ganska lång period. 

Men digitaliseringen kan också medföra möjligheter för den som behöver en smygstart i arbetslivet. Delningsekonomins korta uppdrag eller ett tillfälligt frilansuppdrag skulle också kunna ge den arbetsträning som behövs för att komma tillbaka från en sjukskrivning.

Det är lättare och billigare att starta företag i en digital ekonomi, där investeringskostnaderna generellt är lägre än i en traditionell industri. Och den snabbare omställningstakten generellt, med fler tidsbegränsade anställningar och snabbare karriärväxlingar, kan också bidra till att öppna upp för den som varit borta en tid.

Det tror i alla fall TCO, som nyligen lanserat begreppet "jobbhopping":

 ”Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den innebär också enorma möjligheter – om människor får rätt verktyg. På så sätt kan vi underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, snabba upp bytet mellan yrken och jobb, och underlätta för sjuka att komma tillbaka in i arbetslivet. Omställning gynnar både individen och Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Vi kallar det för jobbhopping.”, heter det på TCO.se.