Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Så bör facket hantera sexuella trakasserier

Arbetsgivaren är ansvarig för att förhindra sexuella trakasserier på jobbet. Men hur ska det lokala facket agera? Den frågan ger TCO svar på i en ny handbok.
Niklas Hallstedt Publicerad 13 augusti 2018, kl 13:47
Colourbox
Ansvaret för att förhindra sexuella trakasserier på en arbetsplats ligger på arbetsgivaren, men även det lokala facket kan göra mycket. Colourbox

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Ansvaret för att förhindra detta ligger på arbetsgivaren. Men även det lokala facket har en roll i det arbetet. Därför har TCO nu publicerat en handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet, med syfte att vägleda de förtroendevalda.

Huvudanledningen är så klart #metoo. TCO:s ordförande Eva Nordmark skriver i förordet att det ”kommer att finnas ett före och ett efter #metoo. Det finns ingen motsvarig­het till detta upprop i modern tid.”

Handboken har två teman: dels det förebyggande arbetet för att förhindra sexuella trakasserier, dels vad man gör ifall sexuella trakasserier ändå inträffar. I boken beskrivs bland annat typiska varningssignaler för sexuella trakasserier på en arbetsplats.

  • Stor korttidsfrånvaro
  • Samarbetsproblem
  • Hög omsättning på personal
  • Sexistisk och/eller grov jargong
  • En arbetstagare uppvisar plötsligt ett avvikande beteende genom att inte längre delta i de gemensamma kaffepauserna eller drar sig undan och är svåråtkomlig

– Facket har inget juridiskt ansvar, men det måste finnas kunskap om vilka krav som kan ställas på arbetsgivaren, säger Lise Donovan, TCO:s chefsjurist som har varit med i arbetet kring boken. Vi måste vara aktiva och se till att de förtroendevalda vågar ta i de här frågorna.

För den fackliga organisationen kan även det delikata problemet uppstå att både offer och förövare är medlemmar.

– Båda kan ha rätt att bli företrädda av den fackliga organisationen, i alla fall fram tills det är utrett vad som hänt, konstaterar Lise Donovan.

I september kommer del 2 av handboken. Medan del 1 innehåller checklistor och en enkel vägledning innebär del 2 en fördjupning. Här kommer bland annat finnas hänvisningar till lagtexter.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.