Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

SAS slöjförbud inte diskriminering

SAS gjorde sig inte skyldig till diskriminering när en kvinna fick veta att hon måste ta av sig slöjan för att få jobb som incheckare, anser Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Anita Täpp Publicerad 9 januari 2018, kl 13:54
Sören Andersson/TT
Sören Andersson/TT

Förra våren sökte Aye Alhassani jobb som incheckningspersonal för SAS på Arlanda. Hon fick då veta att flygbolaget inte tillåter att några synliga religiösa, politiska eller ideologiska symboler bärs tillsammans med uniformen.

– Rekryteraren frågade om jag kunde tänka mig att ta av mig slöjan, att det var ett ultimatum för att få jobbet på SAS. Men för mig är det inget alternativ, säger Aye Alhassani till SVT Nyheter.

Eftersom hon upplevde att hon blivit diskriminerad och sedan fallet lett till en omfattande debatt utredde DO ärendet och har nu kommit fram till att SAS inte har gjort sig skyldig till diskriminering. I sitt beslut framhåller DO att EU-domstolen slagit fast att klädregler som förbjuder slöja för anställda som kommer i kontakt med kunder inte är diskriminerande.

SAS uppger att möjligheten att få anställning på flygbolaget generellt inte påverkas av att en arbetssökande bär huvudduk av religiösa skäl och att deras ”neutraliseringskod” bara gäller anställda med kundkontakt. DO påpekar att bedömningen att SAS uniformspolicy inte strider mot diskrimineringslagen grundar sig på att den endast gäller anställda med direkt kundkontakt.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.