Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Vd döms för sexuella trakasserier på julfest

Det var sexuella trakasserier när ett elbolags vd tafsade på den då 19-åriga Jenny på företagets julfest. Det konstaterar Arbetsdomstolen och kräver att bolaget ska betala 50 000 kronor i skadestånd.
Anita Täpp Publicerad 6 juli 2017, kl 12:48
Kvinna försöker ta bort en mans hand från sitt lår.
Jenny fick rätt i Arbetsdomstolen och vd:n på hennes före detta jobb döms för att ha tafsat på henne. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

– Det blev mycket känslor när domen kom. Man har ju hört så många gånger att det inte går att få rätt i sådana här fall, när ord står mot ord. Så jag är jätteglad över att de trodde på mig. Det känns också som att det ger hopp för samhället, att vårt rättssystem fungerar. Det visar att man inte får göra så här mot någon anställd, säger Jenny.

När hon gick på julfesten i december 2015 var hon provanställd på elbolaget som försäljare sedan knappt en månad. Efter middagen började företagets vd tafsa på henne, bland annat genom att lägga sin hand på hennes lår och föra upp den mot hennes skrev. Ett par av Jennys kollegor har också uppgett att vd:n tafsade på dem vid julfesten.

Jenny polisanmälde mannen och gjorde också en anmälan till DO, Diskrimineringsombudsmannen. Som en följd av det hon blivit utsatt för sade hon också upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

Polisutredningen lades senare ner, i brist på bevis. Men DO beslutade att driva fallet till AD, Arbetsdomstolen och krävde ett skadestånd på 75 000 kronor till Jenny.

AD har nu funnit att vd:n utsatte Jenny för sexuella trakasserier och att bolaget ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till henne. Att hon får ett lägre skadestånd än det DO krävde motiverar domstolen med att praxis i den här typen av mål ligger på 50 000 kronor.

– Domen är en viktig påminnelse om att bolag ansvarar juridiskt för sina chefers tafsande oavsett om det sker på arbetsplatsen eller en personalfest, säger Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som har företrätt Jenny i AD.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Trakasserierna är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsande eller ovälkommen beröring, ovälkomna sexuella anspelningar eller kommentarer, sexualiserad jargong eller ett sexualiserat språkbruk, blickar och gester.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.