Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Dokusåpadeltagare fick rätt mot Försäkringskassan

Att posta inlägg på Instagram och andra sociala medier är inget jobb. Det slår kammarrätten i Göteborg fast sedan en före detta dokusåpadeltagare överklagat Försäkringskassans krav på att få tillbaka sjukpenning.
Johanna Rovira Publicerad 11 april 2022, kl 06:00
Försäkringskassans skylt till vänster. Instagramflöde på mobil till höger.
Att göra reklaminslag på sociala medier för skönhetsbehandlingar var, enligt Försäkringskassan, bevis för att kvinnan åtminstone var så pass frisk att hon kunde jobba 25 procent. Men kammarrätten håller inte med. Foto: Johan Nilsson/TT, Shutterstock

Är man beviljad sjukpenning får man inte ha fritidsaktiviteter som kan jämställas med arbete. Att göra reklaminslag på sociala medier för skönhetsbehandlingar menade Försäkringskassan är bevis för att man åtminstone är så pass friskt att man kan jobba 25 procent.

Försäkringskassan, som efter ”en intern impuls” börjat kollat in en sjukskriven före detta dokusåpadeltagares aktiviteter på sociala medier, återkrävde henne därför på drygt 70 000 kronor.

Falsk fasad

Kvinnan överklagade beslutet och menade att hon var helt under isen, knappt kunde ta sig ur sängen och att Instagraminläggen enbart var till för att hålla skenet uppe. Reklaminslagen för hennes systers skönhetssalong var ett sätt för henne att må lite bättre – ”en kick för att få känna sig som kändis, modell eller skådespelare en stund”. Systern skötte för övrig de flesta av uppdateringarna som tog max 20 minuter i veckan att göra, försvarade sig kvinnan.

Förvaltningsrätten i Malmö köpte inte kvinnans argument utan gick på Försäkringskassans linje att pengarna skulle återbetalas. Men nästa instans, kammarrätten i Göteborg, var av en annan åsikt.

Inlägg är inte arbete

Kammarrätten menar att flera av inläggen på Instagram helt klart inte kan jämställas med arbete. Varken Instainläggen eller den Youtube-video som kvinnan deltagit i, visar att hon faktiskt kunnat utföra ett annat jobb, anser kammarrätten.

Däremot har Försäkringskassan rätt att kräva tillbaka pengar för tiden för de tre utlandsresor kvinnan ska ha gjort. Enligt lagen måste alla resor till länder utanför EU anmälas till Försäkringskassan i förväg och kvinnan, som nekar till att överhuvudtaget ha rest utomlands, måste därför betala tillbaka ersättning eftersom ”inlägg på sociala medier och bankkontoutdrag starkt indikerar” att hon varit utanför EU.

Intern impuls 

En intern impuls till kontrollutredning är när en handläggare på Försäkringskassan upptäcker att de uppgifter som en enskild lämnat inte stämmer och anser att det finns anledning att påbörja en kontrollutredning.

Källa: Försäkringskassan

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.