Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Egenföretagare riskerar konkurs: ”Det tog tvärstopp”

Nästan varannan egenföretagare tror att de snart kommer gå i konkurs på grund av coronakrisen, enligt en undersökning bland Unionens medlemmar. Johan Svälas har länge klarat sig bra – men nu har det tagit stopp.
Anita Täpp Publicerad
Privat, Johan Sandberg / TT
Förra veckan slutade kunderna ringa egenföretagaren Johan Svälas. Privat, Johan Sandberg / TT

Många av landets egenföretagare har drabbats hårt av coronakrisen. Enligt en undersökning som Unionen låtit göra bland de cirka 11 000 medlemmarna i Unionen Egenföretagare har nu sex av tio tappat minst 30 procent av sina tidigare intäkter.

Minst lika många har tvingats att ta ut en lägre lön eller ingen lön alls och 45 procent tror att de kan tvingas gå i konkurs inom sex månader.

Nästan sju av tio upplever också att de inte har fått någon konkret hjälp av regeringens insatser. För att man ska klara sig genom coronakrisen vill nära hälften, 45 procent, av alla tillfrågade se tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter medan nära fyra av tio vill se ett riktat stöd till egenföretagare med enskild firma.

Fyra av tio vill även att det ska vara möjligt att få ersättning från a-kassan samtidigt som man söker nya uppdrag.

– Om egenföretagarna ska överleva krisen behövs mer hjälp nu, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, i en kommentar till undersökningen.

– De egenföretagare som inte nås av korttidsarbete eller omställningsstöd måste få ett motsvarande stöd på något annat sätt. Det gäller särskilt egenföretagare med enskild firma. Och de stöden som redan finns där måste göras tillgängliga över sommaren. Då ökar möjligheten för fler egenföretagare att övervintra krisen, fortsätter hon.

Läs mer: TCO vill se ändrade regler för arbetslösa egenföretagare

Ett exempel på mer stöd till egenföretagarna som Unionen vill se är att a-kassans regler ändras så att den som lägger sitt företag vilande förutom att ha rätt att upprätthålla kontakten med sina nuvarande kunder också får söka upp nya. Och att detta åtminstone gäller under hela 2020.
 

"Nu börjar det gå dåligt"


Foto: Privat

Egenföretagaren Johan Svälas jobbar som miljökonsult med fokus på lösningar vad gäller vatten och avlopp och har haft flera ben att stå på. Förutom att han exempelvis arbetat med markberedning, skogsdikning och vattenvård åt länsstyrelsen har han haft många privata uppdragsgivare, som bostadsrättsföreningar.

Mest jobb har han dock haft åt uppdragsgivare inom turistnäringen, med att ordna provisoriska lösningar för vatten och avlopp, som att tömma bajamajor.

– Men alla arrangemang i Dalarna som Classic Car, dansbandsveckan i Malung och konserterna på Dalhalla är ju inställda nu. Och all stuguthyrning och alla campingar står i princip stilla, säger Johan Svälas.

– Förut har jag haft så mycket att göra att jag till och med har funderat på att expandera och anställa. Men det har jag ju fått backa från nu.

Hittills har han ändå hållit sig flytande, genom att beta av sådant som han inte har hunnit ta itu med tidigare. Men nu börjar också de uppdragen ta slut.

– I förra veckan ringde bara två kunder. Så nu börjar det gå dåligt, säger han.

Ett problem i det här läget, när han länge aktivt har letat efter nya uppdrag, är att han inte har tagit sig tid att undersöka vilka stöd han eventuellt kan få som egeföretagare.

–  Jag har inte riktigt satt mig in i det. Men nu funderar jag ändå på att försöka korttidspermittera mig själv, även om det sannolikt kommer ta lång tid innan man får stödet. Och det börjar bli bråttom nu, när det inte kommer in några inkomster längre.

Stöd till egenföretagare

På Unionen.se kan du läsa mer om vilka stöd du kan få som egenföretagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.