Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

En av tre ångrar byte av jobb

Många anställda ångrar att de bytt jobb visar en ny undersökning. Den vanligaste orsaken till ångern är falsk varudeklaration – arbetsuppgifterna motsvarade inte arbetsbeskrivningen.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Utlovades guld och gröna skogar på jobbintervjun? Colourbox

Bytt är bytt och kommer oftast aldrig igen. En knapp tredjedel av alla anställda upplever att de hamnar ur askan i elden när de gått vidare till en ny arbetsplats med nya arbetsgivare och företagskultur, visar en undersökning som rekryteringsföretaget Careerbuilder låtit göra.

- Det är helt fruktansvärt många som ångrar sig, säger Johan Hasslert, marknadschef på Careerbuilder.

Den absolut vanligaste anledningen till att man beklagar sitt jobbyte är att arbetsuppgifterna inte lever upp till förväntningarna. 56 procent av jobbångrarna uppger att orsaken till missnöje med nya jobbet är att det som stod i annonsen eller i arbetsbeskrivningen helt enkelt inte matchar de faktiska arbetsuppgifterna.

- Vi vet inte exakt hur det kommer sig, men vi funderar på att ställa den frågan i en ny undersökning. Personligen så tror jag att arbetsgivarna översäljer jobbet och lovar guld och gröna skogar till den de är intresserad av, säger Johan Hasslert.

Att upptäcka att man inte kommer överens med sin nya chef är den näst största orsaken till varför många anställda ångrar att de bytt jobb. Att inte trivas med den nya företagskulturen kommer som tredje största orsak till att man grämer sig över sitt val.  13 procent upptäckte att de inte trivdes med sina nya kollegor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.