Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
EU urholkar arbetsmiljölagen
Den svenska arbetsmiljölagstiftningen påverkas av ändringar som EU vill och redan har infört. Det handlar om att underlätta administrativt för företagen men också om att undvika ny lagstiftning för belastningsskador, rapporterar Sveriges Radio.
- Det är en katastrof med tanke på att belastningsskador är ett av de största problemen vi har, säger Christina Järnstedt, representant för LO, TCO och SACO i Europeiska Rådgivande Kommittén för hälsa och säkerhet i Luxemburg.
Genom det så kallade REFIT-programmet vill EU förenkla och ta bort vissa regler och lagar. EU-kommissionen vill underlätta för företagen, bland annat genom att låta dem slippa dokumentation av risker för skador och ohälsa i samband med förändringar på arbetsplatsen. Dessutom har EU sagt nej till ytterligare lagstiftning som varit på gång, bland annat direktivet om belastningsskador.
Att man riktat in sig på företagen är en konsekvens av att EU ville öka tillväxten i medlemsländer efter den ekonomiska krisen. När man gav arbetsgivarna chansen att via en hemsida kryssa i vilka lagstiftningar som var mest betungande, hamnade arbetsrätt och arbetsmiljö i topp.
I stort sett har en lång och krånglig process mynnat ut i att länder med strängare arbetsmiljölagar (exempelvis Sverige) ska anpassa sig efter de minimikrav som finns på EU-nivå. Länderna med högre krav måste dessutom motivera varför de har strängare lagar.
Christina Järnstedt säger att den svenska regeringen godkänt REFIT och att urholkningen av arbetsmiljölagen sker successivt. Alla myndigheter har krav på sig att minska regelbördan och redan i dag har Arbetsmiljöverket slagit ihop olika föreskrifter och börjat skriva ”bör” i stället för ”ska”. Något som enligt henne ökar förvirringen för arbetsgivarna.
- Vi har klagat på att man slagit ihop föreskrifter för olika branscher så att det blivit svårt att hitta vad som gäller. Seriösa arbetsgivare vill veta vilka deras skyldigheter är. De vill göra rätt för sig och då ska man inte krångla till det.
Från början skulle undantagen från arbetsmiljölagstiftningen gälla företag med upp till nio anställda, men nu diskuteras undantag för företag med upp till 249 anställda, vilket innebär att en majoritet av Sveriges företag i värsta fall slipper undan det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Det är komplicerat att förklara vad som händer på EU-nivå här hemma för alla tror att vi lever i ett vakuum och att vi är skyddade, säger Christina Järnstedt.
- Jag tror ärligt talat inte att regeringen fattar vad de har sagt ja till. Det är faktiskt så att samtidigt som man säger ja till REFIT så säger man ja till att människor inte ska ha bättre arbetsmiljö när det gäller belastningsskador.
I Sverige har de olika departementen ansvar för delar av regelförenklingarna, arbetsmiljöbiten ligger exempelvis under Arbetsmarknadsdepartmentet. Huvudansvaret ligger dock hos Annie Lööf och Näringsdepartmentet men till deras sammankomster har facken hittills inte varit inbjudna.
- Både LO, TCO och SACO har sagt till Näringsdepartementet att vi gärna är med, men de är helt ointresserade av oss. Vi är inte emot regelförenklingar men det får inte vara på bekostnad av människors hälsa och säkerhet och arbetstagarnas rättigheter.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
