Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU urholkar arbetsmiljölagen

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen påverkas av ändringar som EU vill och redan har infört. Det handlar om att underlätta administrativt för företagen men också om att undvika ny lagstiftning för belastningsskador, rapporterar Sveriges Radio.
Linnea Andersson Publicerad 25 mars 2014, kl 14:19
TT
TT

- Det är en katastrof med tanke på att belastningsskador är ett av de största problemen vi har, säger Christina Järnstedt, representant för LO, TCO och SACO i Europeiska Rådgivande Kommittén för hälsa och säkerhet i Luxemburg.

Genom det så kallade REFIT-programmet vill EU förenkla och ta bort vissa regler och lagar. EU-kommissionen vill underlätta för företagen, bland annat genom att låta dem slippa dokumentation av risker för skador och ohälsa i samband med förändringar på arbetsplatsen. Dessutom har EU sagt nej till ytterligare lagstiftning som varit på gång, bland annat direktivet om belastningsskador.

Att man riktat in sig på företagen är en konsekvens av att EU ville öka tillväxten i medlemsländer efter den ekonomiska krisen. När man gav arbetsgivarna chansen att via en hemsida kryssa i vilka lagstiftningar som var mest betungande, hamnade arbetsrätt och arbetsmiljö i topp.

I stort sett har en lång och krånglig process mynnat ut i att länder med strängare arbetsmiljölagar (exempelvis Sverige) ska anpassa sig efter de minimikrav som finns på EU-nivå. Länderna med högre krav måste dessutom motivera varför de har strängare lagar.

Christina Järnstedt säger att den svenska regeringen godkänt REFIT och att urholkningen av arbetsmiljölagen sker successivt. Alla myndigheter har krav på sig att minska regelbördan och redan i dag har Arbetsmiljöverket slagit ihop olika föreskrifter och börjat skriva ”bör” i stället för ”ska”. Något som enligt henne ökar förvirringen för arbetsgivarna.

- Vi har klagat på att man slagit ihop föreskrifter för olika branscher så att det blivit svårt att hitta vad som gäller. Seriösa arbetsgivare vill veta vilka deras skyldigheter är. De vill göra rätt för sig och då ska man inte krångla till det.

Från början skulle undantagen från arbetsmiljölagstiftningen gälla företag med upp till nio anställda, men nu diskuteras undantag för företag med upp till 249 anställda, vilket innebär att en majoritet av Sveriges företag i värsta fall slipper undan det systematiska arbetsmiljöarbetet.

- Det är komplicerat att förklara vad som händer på EU-nivå här hemma för alla tror att vi lever i ett vakuum och att vi är skyddade, säger Christina Järnstedt.

- Jag tror ärligt talat inte att regeringen fattar vad de har sagt ja till. Det är faktiskt så att samtidigt som man säger ja till REFIT så säger man ja till att människor inte ska ha bättre arbetsmiljö när det gäller belastningsskador.

I Sverige har de olika departementen ansvar för delar av regelförenklingarna, arbetsmiljöbiten ligger exempelvis under Arbetsmarknadsdepartmentet. Huvudansvaret ligger dock hos Annie Lööf och Näringsdepartmentet men till deras sammankomster har facken hittills inte varit inbjudna.

- Både LO, TCO och SACO har sagt till Näringsdepartementet att vi gärna är med, men de är helt ointresserade av oss. Vi är inte emot regelförenklingar men det får inte vara på bekostnad av människors hälsa och säkerhet och arbetstagarnas rättigheter.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)