Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU vill trygga arbetsmiljön

Förebygg arbetssjukdomar, förenkla för småföretagare och ta hänsyn till att arbetskraften blir äldre. Det är tre utmaningar på arbetsmiljöområdet som EU kommer att jobba med de kommande åren. Bra, tycker Unionen, som dock vill ta det ett par steg längre.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2014, kl 10:56
TT
TT

För att se till att alla anställda inom Europa har det bra på jobbet har EU-kommissionen tagit fram ett gäng åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Förslagen har gått ut på remiss och Unionen har lämnat ett yttrande, där man välkomnar de flesta av punkterna.

Bland annat vill kommissionen se att man ger mer praktiskt stöd till småföretag så att de lär sig att följa regler och lagar om arbetsmiljö, det kan gälla tekniskt stöd och praktiska verktyg, till exempel riskbedömningsprogram.

Unionen håller med om att företagen kan bli bättre på att följa regler om arbetsmiljö men vill hellre lyfta fram Företagshälsovården som en resurs för stöd.

En stor utmaning inom EU har också varit att förbättra ländernas tillsynsarbete. Unionen anser också att inspektioner har ett gott syfte, men att översyn inte är tillräckligt för att medlemsländerna ska sköta arbetsmiljön på jobbet.

I Sverige går det för närvarande 0,54 arbetsmiljöinspektörer per 9 000 anställda. Och sanktioner från inspektörerna är helt beroende av att omkringliggande institutioner funkar, och de skiljer sig stort mellan medlemsländerna. Det blir därför väldigt svårt att dra slutsatser om inspektionerna har effekt, menar förbundet.

Kommissionen anser också att arbetsmiljölagstiftningen bör förenklas för att ta bort onödig administration bland företagen. Här får man dock mothugg från förbundet. Unionen anser att man snarare ska säkerställa att reglerna följs istället för att förenkla dem.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.