Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Experten: Hot och våld ökar

Markus Fellesson, docent i företagsekonomi vid Karlstads Universitet, har gjort studien ”Att jobba med jobbiga kunder”. Han konstaterar att hot och våld har blivit ett allt vanligare inslag i många anställdas vardag.
Ola Rennstam Publicerad 29 februari 2016, kl 15:44
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur
- Det verkar också som att man använder grövre språkbruk än tidigare, inte minst i chatforum där man inte ser varandra, säger Markus Fellesson. Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Varför blir kunderna upprörda och otrevliga?
– I de flesta fall har något hänt. Det kan börja med ett klagomål och upplever kunden då att företaget inte lyssnar kommer det in känslor, man känner sig orättvist behandlad och det otrevliga beteendet eskalerar.

Har kunder blivit otrevligare?
– Statistik över anmälda arbetsmiljöbrott visar att hot och våld har ökat. Det verkar också som att man använder grövre språkbruk än tidigare, inte minst i chatforum där man inte ser varandra och kan skriva saker som man aldrig skulle säga till någon i en butik. Det är ett stort problem.

– Samhällsklimatet har betydelse. Det finns en stark föreställning om att kunden alltid har rätt och är överordnad som legitimerar det negativa beteendet och som begränsar den anställdes möjligheter att agera. Företagen trummar ut budskap och löften som skapar förväntningar om att kundens behov ska bli tillgodosedda men när det visar sig att de i själva verket bara en obetydlig kugge i ett stort maskineri uppstår en känsla av maktlöshet och orättvisa.

Hur kan situationen förbättras för personalen?
– Det är en utsatt och stressad situation att hantera besvärliga kunder. Det är viktigt med stöd från chefen och avlastning, att man inte sitter för länge utan får växla arbetsuppgifter, ta pauser och får möjlighet att sitta i ett fikarum och få prata av sig.

– Arbetsgivarna bör förebygga problemen. Märker man att många kunder blir upprörda, kan det vara så att det faktiskt finns ett skäl. Kunderna ska inte bli argare av att prata med en kundtjänst. Varje individ har också ett ansvar att fundera på vad man har rätt att kräva som kund och vad som är ok att ta till som moteld när den rätten inskränks.

Är några yrkesgruppen mer utsatta?
– Callcenter är problematiskt, för där sammanfallet ett par olyckliga faktorer. Man ringer dit när något är fel, de som jobbar där och får ta smällen är unga och oerfarna, alltså de som är sämst rustade. De tar det personligt, mår dåligt och slutar varpå företaget måste ta in en ny person och då får företaget aldrig den där erfarenheten. Det blir en ond cirkel. I callcenter är det också svårt att rotera arbetsuppgifter eftersom det ofta bara finns en typ av uppdrag.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)