Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Fack positiva till att investera i järnväg

LO är inte främmande för att investera i räls och Unionens ordförande Martin Linder är principiellt för att pensionspengar används till järnväg. Det framkom vid årets Avestasamtal, där infrastrukturen stod i fokus.
Johanna Rovira Publicerad 19 december 2016, kl 11:01
Marcus Ericsson/TT
Marcus Ericsson/TT

Avestasamtalen samlade för fjärde året i rad näringsliv, fack och politiker för att debattera basindustrins framtid. Temat för årets samtal var infrastruktur och flertalet deltagare efterlyste betydligt större satsningar på framförallt järnvägen.

– Våra medlemmar är i mångt och mycket beroende av bra infrastruktur – alla kan inte bosätta sig där jobben finns, sade Unionens ordförande Martin Linder, som var en av deltagarna i samtalen.

Martin Linder redogjorde för en undersökning som Unionen gjort som visar att bara åtta procent av medlemmarna i Dalarna och omkringliggande län, anser att järnvägen på ett bra sätt fyller företagens behov.

– Jag blir riktigt bekymrad när jag ser hur känsligt det är för företagen när det blir transportstörningar. Företagens konkurrenskraft är viktig för ett hållbart och tryggt arbetsliv för våra medlemmar. Det behövs kraftigt ökade satsningar i infrastrukturen, sade Martin Linder.

Även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson efterlyste betydligt ökade satsningar och menade att om inte staten har möjlighet att pytsa in pengar till ny räls kan LO tänka sig att göra det.

– Största problemet med svensk infrastruktur i dag beror på att vi slarvat länge med underhållet, men vi måste också investera i nya banor. Vi har betydande kapital och jag ser inget fel att gå in i sådana investeringar.

Inte heller Martin Linder var främmande för att privata intressenter går in och investerar i järnväg, även om han inte ville svara på om Unionen är berett att satsa pengar på räls.

– Vi måste tänka på andra finansieringskällor än statsbudgeten – pensionsfonder letar med ljus och lykta efter alternativa investeringar och rent principiellt tycker jag att det borde gå, sade Martin Linder.

Karl-Petter Thorwaldsson ställer sig också positiv till höghastighetståg, något som övriga deltagare var mer skeptiska till eftersom notan för sådana tåg uppskattas till 230 miljarder.

– Den typen av investeringar ska ju räcka decennium efter decennium. Man måste vara långsiktig- om våra konkurrentländer bygger snabba banor står vi plötsligt där med skägget i brevlådan, sade Karl-Petter Thorwaldsson.

Läs mer: En av fem tjänstemän i Mälardalen pendlar

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.