Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Fackklubb kräver tydlighet i SD-frågan

Att ha förtroendeuppdrag i Unionen och i Sverigedemokraterna samtidigt ska inte vara möjligt. Det kräver Unionenklubben på studieförbundet Sensus i ett öppet brev till förbundet.
Niklas Hallstedt Publicerad 26 september 2014, kl 11:42
Unionenskylt på husfasad.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Tidigare i år uppmärksammades att en person satt både i en av Unionens regionstyrelser och i kommunfullmäktige på mandat för Sverigedemokraterna.

Det är bakgrunden till det öppna brev, som är undertecknat Unionens klubbstyrelse på Sensus riksförbund. I brevet heter det att ett ”arbetsliv fritt från diskriminering är en viktig grund för all facklig verksamhet”.

Brevskrivarna påpekar att flera andra fack varit tydliga med att kombinationen förtroendevald och Sverigedemokraterna inte är möjlig. Unionen har däremot tidigare hänvisat till att man respekterar de demokratiska val som görs både inom förbundet och till riksdagen.

- Men om någon företräder ett parti som har en människosyn som inte överensstämmer med Unionens värderingar, då måste man kunna lägga sig i, säger Cecilia Bergström, ordförande i Unionenklubben på Sensus riksförbund.

- Det är klart att valberedningarna i regionerna har ett stort ansvar, men man kan inte skyffla över allt på dem. Unionen centralt måste vara tydligt med att det inte är okej.

Enligt Cecilia Bergström är en anledning till att just klubben på Sensus engagerat sig i frågan att man där jobbar mycket med frågor om människors lika värde och rättigheter.

”Vi uppmanar vårt fackförbund: ta ställning mot främlingsfientlighet och rasism – både i skrift och i praktisk handling!”, skriver klubben i det öppna brevet.

- Vår förhoppning är att Unionen tar till sig det vi framför, tar det på allvar och funderar igenom det, säger Cecilia Bergström.

I ett svar till klubben på Sensus skriver Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård att alla människors lika värde ”är en självklar utgångspunkt”. Men han konstaterar också att det ”är medlemmarna som avgör vem som ska få mandatet att företräda dem. Det val medlemmarna gör kan inte överprövas av andra än just medlemmarna genom att ett nytt val görs.”

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.