Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

5 skäl att vara med i facket

”Jag förhandlar bäst själv och får inte mycket för avgiften”. Så resonerar en del. Men stämmer det? Här är fem exempel på vilken nytta du har av att vara med i facket.
Lina Björk Publicerad 7 mars 2022, kl 13:03
Hand sträcker sig efter kuvert.
Om du blir uppsagd på felaktiga grunder kan facket stämma arbetsgivaren. Illustration: Christina Hägerfors

1. Hjälp om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare skulle vägra att betala ut rätt lön eller säga upp dig utan anledning finns det möjlighet att stämma i domstol. Står du utan fack kan det bli en både dyr och långdragen historia.

Som medlem har du förhandlingshjälp och 90 procent av alla tvister blir lösta redan på arbetsplatserna när Unionen kliver in. Det går på några veckor och handlingarna blir inte offentliga. Några procent går vidare till central förhandling och då fortsätter Unionen och motpartens arbetsgivarorganisation att förhandla.

Kommer inte heller de överens finns möjligheten att stämma arbetsgivaren i domstol. Som medlem kan du då beviljas rättshjälp. Då får du ett ombud av förbundet som hjälper dig i processen och skulle ni förlora står Unionen normalt för rättegångskostnaderna.

Är du inte medlem i facket får du betala en advokat själv när du går till domstol. Skulle du förlora tvisten får du också betala rättegångskostnaderna för arbetsgivaren, vilket kan handla om flera hundra tusen kronor. När en stämningsansökan lämnas in till en domstol blir det en offentlig handling.

2. Förhandlar om arbetsgivaren vill göra förändringar

Det finns en rad saker som arbetsgivaren kan vilja ändra på en arbetsplats som får stora konsekvenser för dig som anställd. Omplaceringar, tillsättningar av nya chefer eller utplacering på andra orter är några exempel.

Enligt MBL, medbestämmandelagen, får arbetsgivaren inte göra några större förändringar utan att förhandla med facket först. Det innebär inte att facket kan säga nej och att planerna går i stöpet, men arbetsgivaren måste ge sina argument och inte godtyckligt ändra saker efter eget huvud.

3. Extra ersättning om du blir blir uppsagd

Om du blir uppsagd och är med i a-kassan kan du få arbetslöshetsersättning, men aldrig mer än 80 procent av ersättningstaket som ligger på 33 000 kronor i månaden. Efter 100 dagar sänks taket till 27 500 kronor.

Är du med i facket har du ett extra tillskott genom inkomstförsäkringen som kompletterar din ersättning upp till 80 procent av din inkomst upp till 60 000 kronor. Ersättningen kan du få ut i 150 dagar, runt sju månader. 

4. Försäkringar

Hemförsäkringar, sjukförsäkringar och livförsäkringar ingår helt eller delvis i många fackförbunds medlemsavgifter.

Unionen har bland annat en livförsäkring vid arbetslöshet. Det innebär att medlemmar som inte längre omfattas av efterskyddet i tjänstegrupplivförsäkringen, får ett skydd för de efterlevande om du skulle dö.

Du har även möjlighet att söka förmånligare bolån, villa- och bilförsäkring med hjälp av ditt medlemskap.

 

5. Kollektivavtal

Bara för att du är med i facket innebär det inte per automatik att din arbetsplats har ett kollektivavtal, det är något som förhandlas fram.

Men är fler på arbetsplatsen med i facket kan man öka trycket på att skaffa avtal, som reglerar allt från semester, pension, garanterade löneökningar, arbetstider och försäkringar.

Exempelvis kan sjuklönen skilja sig stort mellan arbetsplatser som har kollektivavtal och inte.

Källa: Unionen

En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan