Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Dags för regionråd i Stockholm

Mångfald, ett hårdnande arbetsklimat och uppladdning inför kommande avtalsrörelse. Det är frågor som förmodligen dyker upp på agendan när det är dags för Unionen Stockholms regionråd (årsmöte). Kollega har pratat med fyra förväntansfulla personer i regionstyrelsen.
Linnea Andersson Publicerad 23 april 2015, kl 10:31
Bild på Berns: Tomas Oneborg / TT
På Berns i Stockholm samlas i dag 300 medlemmar i Unionen för regionråd. Infällda i bilden, från vänster och uppifrån: Theres Sysimetsä, Hans Fryklund, Claes Tullbrink och längst ner till höger Anne Thelander. Bild på Berns: Tomas Oneborg / TT
  1. Vad händer på regionrådet?
  2. Vad har du för förväntningar? Vilka frågor tror du kommer komma upp?
  3. Förra året antog ni ett uttalande mot rasism. Hur följer ni upp det?
  4. Påverkar det er att Unionen har kongress i höst?
     

Hans Fryklund, ordförande regionstyrelsen
– Vi kommer fira att vi har blivit 600 000 medlemmar. Det är över 300 anmälda till årsmötet. En annan stor fråga är avtalsdiskussionerna inför nästa år. Vi kommer dels att höra med medlemmarna och dels med förtroendevalda om vilka krav vi har inför kommande avtalsrörelse.

– Det är nog de vanliga frågorna som kommer upp. Arbetstid, flextid och lön. Och arbetsmiljön, att vi är mer sjukskrivna i dag än tidigare. Man kan inte andas ut utan måste köra hårdare och hårdare.

– Vi ska redovisa vad vi har gjort under året sedan uttalandet mot rasism. Tanken är att det ska genomsyra hela verksamhetsberättelsen och det vi kommer prata om under dagen, utöver årsmötet. Dessutom kommer det dyka upp gäster som berör ämnet.

–Vi har ett antal motioner som har kommit in. Bland annat en om att vi måste ta starkare ställning mot rasism och att det måste genomsyra förbundet.

 

Theres Sysimetsä, ledamot i regionstyrelsen
– Det jag ser fram emot mest är att vi har en gäst som kommer och pratar om tolerans, mångfald, rasism och kopplingen till facket. Det känns som det allra mest spännande. Och så ska vi sparka igång avtalsrörelsen.

– Jag vet att vi tycker olika men jag tyckte att det blev väldigt bra förra året, när det blev en så intensiv diskussion om ideologi och värderingar. Många fick fundera över sina egna åsikter och val. Och jag tror att vi kommer att få se en fortsättning på diskussionen om mångfald och allas lika värde, som har varit lite väl frånvarande under många år.

– Inför avtalsrörelsen kommer vi att prata om att det blivit ett hårdare klimat som många av medlemmarna verkligen märker av nu. Framför allt inom Almegas avtalsområden. Arbetsgivarna vässar ytterligare och ifrågasätter strejkrätten, anställningsformer och LAS. Vi har ett läge där det är mycket i arbetsrätten i stort som är aktuellt på ett sätt som det nog inte har varit tidigare. Det kommer finnas folk på plats som kan berätta om sin situation. Och det tycker jag är det roligaste med stormöten, att man känner solidaritet och att vi gör det här tillsammans. Även om man själv kanske inte jobbar inom en bransch som genomgår de här stora förändringarna.

 

Claes Tullbrink, vice ordförande regionstyrelsen
– Min förhoppning är att de som kommer blir väldigt nöjda och tycker att det är trevligt och nyttigt så att de känner sig välmotiverade att komma på nästa års regionråd. Vi har ökat antalet deltagare år för år och vill gärna tro att det beror på att vi har lyckats ha så bra regionråd att gamla besökare återkommer och att nya tillkommer.

– Nu går vi in i en avtalsrörelse som ser ut att bli ganska tuff, och där halva förbundet inte har fått igenom flexpensionen i sina avtal. Det är väldigt olyckligt att avtalsvillkoren dras isär, så att olika medlemskategorier får olika nivåer på sina avtal.

– Vi har jobbat väldigt mycket med uttalandet mot rasism under året som har gått. Med vår kampanj ”Lika olika” som vi hade som tema på vårt firande av 600 000 medlemmar. Hur mycket fokus den frågan får i år vet vi inte riktigt, men den frågan är ständigt aktuell. Vi får se vad ombuden säger. Det var inte inplanerat förra året utan dök upp spontant.

– Vi ska välja kongressombud under regionrådet, men i övrigt tror jag inte att det märks särskilt mycket att det är kongress.

 

Anne Thelander, ledamot och ansvarig för likabehandlingsgruppen i regionstyrelsen
– Det ska bli kul att träffa och prata med klubbföreträdare från olika branscher. Det brukar vara en så rolig blandning av folk.

– Det kan kanske bli diskussioner igen om allas lika värde. Vi har i alla fall laddat lite för det. Sedan kommer naturligtvis avtalsfrågorna som är jätteviktiga. En fråga som säkert kommer upp inför avtalsrörelsen är bekymret med att vi inte får det inflytande som vi vill ha i de lokala löneförhandlingarna, att det är arbetsgivaren som bestämmer. I de bästa av världar är kollektivavtalet ett golv, där vi lokalt ska kunna göra förbättringar. Men på många arbetsplatser blir det både golv och tak.

– Man märker på motionerna som har kommit in att det är kongressår. De är lite annorlunda och flera rör frågor som inte vi kan påverka i regionen, att ändra förbundets stadgar till exempel.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)