Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackets roll i arbetet mot extremism

Den tidigare S-partiledaren Mona Sahlin var på fredagsmorgonen inbjuden till Unionen Region Stockholm för att tala om sitt arbete som nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Då passade hon på att uppmana facken att ta sitt ansvar.
Gabriella Westberg Publicerad 3 oktober 2014, kl 12:59
Till vänster Mona Sahlin, till höger Karin Skånberg.
Mona Sahlin, tv och regionchef Karin Skånberg, th. Foto: Kollega

Det var regionchefen Karin Skånberg som bjudit in Mona Sahlin, som ett steg i att fortsätta driva frågor om allas lika rätt i arbetslivet.

Region Stockholm har ett stort fokus på likabehandlingsfrågor och har tidigare även bjudit in Birgitta Ohlsson och företrädare för stiftelsen Expo till samtal i ett led att höja kunskapen på området och bättre kunna coacha de förtroendevalda att våga ta svåra samtal ute på arbetsplatserna.

- Jag är lite av en vandrande myndighet. Mitt uppdrag är inte att utreda utan att göra, förklarade Mona Sahlin för Region Stockholm.

Det Mona Sahlin gör, sedan hon den 10 juli utsågs av just Birgitta Ohlsson till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, är att ta fram metoder och aktionsplaner för hur att bemöta extremism i samhället.

- När vi ser att en skola klottrats ned med hakkors, inser vi att det är en rekryteringskampanj som pågår? Vet vi då direkt hur vi ska agera? Nej.

För närvarande befinner sig minst 80 svenskar, kanske upp till ett par hundra, i Syrien och Irak för att kriga med ISIS. Mona Sahlin gav flera exempel på unga svenskar som lockats iväg för att i bästa fall komma tillbaka svårt traumatiserade. Många unga har tappat tron på samhället, konstaterade hon, vilket gör det lätt för dem som rekryterar till våldsbejakande grupperingar både i och utanför Sverige.

- Alla pratar om ISIS nu. Men vi får inte glömma bort det som pågår i Ukraina, där svenska, kriminellt belastade nazister krigar. Vad händer när de kommer tillbaka?

Antalet högerextremister i det europeiska parlamentet är i dag större än det var före andra världskriget, påminde Mona Sahlin. Och här hemma fick nazistiska Svenskarnas Parti 4000 röster i valet för några veckor sedan, att jämföra med 600 i förra valet. Nazistiska Svenska Motståndsrörelsens frontfigur Per Öberg tog plats i kommunfullmäktige i Ludvika, på ett SD-mandat, och har talat om att starta ett eget parti. De extrema gruppernas inflytande växer också här.

- Vad kan vi göra i facket? Vad förväntar du dig av oss, frågade Anne Thelander, som är sammankallande för likabehandlingsgruppen i Unionen Region Stockholm.

- Samverka! Var med i samverkansgrupper och hjälp till att återbygga förtroendet för samhället. Vi producerar webbaserat utbildningsmaterial om hur det går till när de här grupperna rekryterar. Använd det ute på arbetsplatserna! Håll koll på de här grupperna, se hur de kommunicerar via sina sajter och filmer på nätet. Ta reda på hur det ser ut.

Tidigare har människor tenderat att vända sig till fackrörelsen under dåliga tider med hög arbetslöshet. I dag ser det inte ut så. Många som känner sig svikna av samhället uttrycker i dag sitt missnöje genom att röra sig långt högerut på den politiska skalan.

Även om Unionen växer gäller det inte organisationsgraden generellt. Men med tillgången till arbetsplatser runt om i landet har facken en viktig roll att spela för att främja värderingar som allas lika rätt. Och Unionen är med sina nära 600 000 medlemmar större än det socialdemokratiska partiet, som Mona Sahlin konstaterade.

- Vi har allt för länge inte tillåtit oss att se allvaret i de högerextremas inflytande, konstaterade hon, som till våren 2016 hoppas att ha funnit en metod eller en modell för hur olika delar av samhället ska våga ta och dela på ansvaret, ”utan revirpinkeri”.

Unionen Stockholm för allas lika rätt

Unionen Region Stockholm har tidigare tagit fram en checklista för en inkluderande arbetsmiljö.

Vid regionrådet i våras antogs också ett gemensamt uttalande mot rasism och för allas lika värde.

Därutöver arrangeras seminarier, nästa den 7 oktober, med rubriken "Rasism i arbetslivet och fackets roll för förändring".

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)