Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Martin Jefflén ska förbättra skyddet för visselblåsare

Martin Jefflén arbetar för att öka det rättsliga skyddet för visselblåsare på Europanivå. Sedan 2013 är han ordförande för Eurocadres, som organiserar sex miljoner chefer och specialister.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 19 februari 2019, kl 13:09
Virginie Nguyen/TT
Martin Jefflén – oegentligheternas fiende i Europaparlamentet. Virginie Nguyen/TT

Vad är Eurocadres viktigaste uppgift?
– Vi bedriver ett påverkansarbete i frågor som rör våra medlemmar. Vårt huvudfokus just nu är ett europeiskt visselblåsarskydd.

Varför är det så viktigt?
– Våra medlemmar har en ansvarsställning och är ofta de första som kommer i kontakt med information om missförhållanden som behöver offentliggöras, rapporteras till myndigheter eller åtminstone tas itu med internt i organisationen.

– Går det inte att tryggt rapportera oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust skydd, men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt.

På vilket sätt arbetar ni för att stärka skyddet?
– Vi har drivit på EU-parlamentet och kommissionen och förra våren la kommissionen fram ett direktivförslag. EU-rådet, där medlemsstaterna ska hantera förslaget, är en större utmaning. Vi är kritiska till flera staters önskemål om krav på att först rapportera missförhållanden internt. Då skulle färre vända sig till journalister. Det är viktigt att den möjligheten finns när det till exempel finns misstankar om korruption. I ett sådant fall förvarnar bara intern rapportering de inblandade om att skandalen håller på att uppdagas.

Vilka andra frågor är viktiga?
– Tillsammans med Europafacket arbetar vi för ett direktiv om psykosocial arbetsmiljö. Mer än hälften av alla sjukdagar beror på arbetsrelaterad stress och problemet är särskilt stort bland våra medlemmar. Det behövs en lagstiftning där arbetsgivaren har ett tydligare ansvar att bedöma och agera på arbetsmängd.

– Vi fokuserar även på kompetensutveckling och omställning. Förändringarna på arbetsmarknaden, särskilt digitaliseringen, ställer krav på nya kunskaper och färdigheter. Våra medlemmar är högutbildade, men det innebär inte att de sitter säkert. Det gäller att hela tiden förnya sin kunskap. Där kan EU göra mer.

Vilken är er största utmaning?
– Det är smärtsamt att vi av resursskäl behöver välja bort att driva vissa frågor. Digitaliseringen i allmänhet är ett sådant exempel.

MARTIN JEFFLÉN

GÖR: Sedan 2013 ordförande för den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister Eurocadres.

BOR: I Bryssel.

BAKGRUND: Demokratisekreterare och ansvarig för chefsfrågor på europeisk nivå på Unionen. Tidigare ordförande i fackklubben på Unionens förbundskontor.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)