Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Utan motioner blir det inga förändringar"

Marie Strandberg fick en idé om digitala fackliga kurser. Hon skrev en motion inför förra kongressen och fick bifall för den. I dag finns flera digitala kurser i Unionens regi.
Johanna Rovira Publicerad 13 december 2022, kl 12:52
Marie Strandberg står utomhus.
Foto: Anna Bredberg

Marie Strandberg är klubbordförande på Tietoevry i Kalmar, ett it-företag som jobbar mycket digitalt. Inför Unionens förra kongress, år 2019, fick hon idén att Unionen skulle kunna erbjuda förtroendevalda och medlemmar digitala kurser i fackliga frågor.

 Ibland känner man att man vill gå en utbildning utan att behöva resa bort och avsätta dagar. Webbaserade kurser man kan ta del av när det passar och man har en stund över, berättar hon.

Så hon skrev en motion. Det var varken hennes första motion och inte heller den sista. Marie Strandberg är första vice ordförande för Unionen Småland och erfaren kongressledamot. Det ger henne en viss fördel i motionsskrivandet, erkänner hon.

 Det är svårt att skriva motioner och det är viktigt hur man skriver dem för att man ska få bifall för dem. Det är svårt att få bifall om de är för långa och detaljrika. Man måste vara lite klurig i hur man uttrycker sig för att få förbundet med sig, avslöjar hon.

Unionen hjälper motionsskrivare

Det finns dock hjälp att få, både från förbundet och från Unionens regionstyrelser, förklarar hon. Själv bollar hon ibland sina idéer med andra förtroendevalda, även om hon skriver under motionerna i eget namn. Man kan också be fackklubben eller regionstyrelsen att skriva under.

 Min motion om digitala kurser var nog ett resultat av teamwork och enskilt arbete i kombination.

Som kongressledamot har Marie Strandberg också fördelen att slå ett extra slag för sina motioner genom att debattera och försvara sin motion i talarstolen under kongressen. 

  Eftersom förbundsstyrelsen hade yrkat bifall var jag nog kortfattad. Men om man är missnöjd med förbundsstyrelsens beslut kan man gå upp och förklara hur man menat och försöka få kongressen att ändra beslutet.

Viktigt våga skriva motioner

 Som vanlig medlem har man ju inte samma möjlighet. Men det är ändå jätteviktigt att medlemmar som har idéer på frågor man vill att Unionen ska driva vågar skriva motioner.  Utan motioner blir det inga förändringar, säger Marie Strandberg.

Hennes förslag om fler digitala kurser ledde till förändring. Med viss draghjälp av pandemin finns i dag flera digitala kurser för förtroendevalda att välja bland. Andra att-satsen i hennes motion handlade om att skapa enklare kurser för alla medlemmar, med inriktning på arbetsrätt och arbetsmiljö. Den beaktades av kongressen, som alltså tyckte idén var bra, men att den kanske behövde skruvas på. 

Motionens väg

Sitter du och fnular på världens bästa idé om vad Unionen ska ägna sig åt? Skriv en motion till kongressen nästa år.

  1. Unionenmedlem får briljant idé.
  2. Motionen skickas in till Unionen via unionen.se och vidare till respektive region. Deadline för motioner är 31 januari 2023.
  3. Regionråd i berörd region ställer sig bakom motionen, helt, delvis eller inte alls.
  4. Motionen till förbundsstyrelsen.
  5. Experter utreder.
  6. Förbundsstyrelsen tar ställning. Fyra möjliga beslut: 
    Ger bifall (Tummen upp)
    Beaktar (bra idé, men vi har en annan lösning)
    Besvarar (det här är inte Unionens bord/det gör vi redan)
    Avslår (tummen ner).
  7. Kongressen debatterar motionen, röstar. Kan gå emot förbundsstyrelsen.
  8. Förbundsstyrelsen ska verkställa kongressens beslut. Återrapporterar på nästa kongress fyra år senare.
Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)