Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Får du tid för klubbarbete?

Lagstadgade rättigheter till fackligt arbete är inte verklighet för alla. Vissa är klubbordförande på heltid, medan andra tvingas klara förtroendeuppdraget vid sidan om de vanliga arbetsuppgifterna.
Dag Bremberg, Johanna Rovira Publicerad
Johnér Bildbyrå
Johnér Bildbyrå

Hur får du tid till det fackliga arbetet?


Helena Cans, förtroendevald Ostnor, Mora: 

- Det är svårt att hinna med, men jag försöker prioritera det fackliga arbetet så gott det går. även om det fins förståelse från arbetsgivaren är det man själv som får lösa tidsproblemet. Drömläget vore att ha avsatt tid till det fackliga jobbet, kanske sex timmar i veckan. 

 


Emely Vonkavaara Björkman, klubbordförande Svensk Bilprovning, Uppsala: 

- Tiden räcker väl aldrig till, men vi har det ändå ganska bra. Jag pratar med mina chefer och får den tid jag behöver, även om det kanske inte blir exakt just då jag behöver den. Akuta grejer får man ta sig tid till. Jag bedömer att jag i snitt lägger två dagar i månaden på det fackliga arbetet. 

 


Peter Induss, klubbordförande Uppsala konsert och kongress: 

- Vi har oreglerad arbetstid och jag jobbar som ljudtekniker, vilket innebär att jag måste finnas på plats om något strular. Men gör det inte det får jag tid över att läsa på och förbereda ärenden, så att hinna med det fackliga uppdraget är egentligen inget problem. Dessutom har jag just nu en förstående chef som själv är engagerad i arbetsmiljöfrågor. När det är normallugnt på jobbet lägger jag kanske 10-20 procent av min arbetstid på det fackliga arbetet.

 

I princip ska förtroendevalda ges tid och möjlighet att företräda sina medlemmar. Det framgår av medbestämmandelagen, MBL. I praktiken är dock den lagen inget att vifta med, om det inte finns ett kollektivavtal för arbetsplatsen. Då gäller förtroendemannalagen, som ger rätt till ”den ledighet som fordras” för fackligt arbete med lön.

Men det betyder inte att klubbens ombud kan ägna sig åt fackligt arbete när som helst. För det första måste arbetsgivaren få en lista på vilka anställda som är berörda, för det andra måste man ansöka om ledighet i god tid.

Chefen kan mycket väl säga: ”Visst, du har rätt till tid för det fackliga, men det får inte hindra ditt vanliga arbete.” Du får då sköta det fackliga uppdraget efter arbetsdagen och begära övertidsersättning eller kompledigt. 

Bäst för alla är om man kan komma överens om en bestämd facklig tid varje vecka. Om det är en eller åtta timmar eller mer beror på hur många du ska företräda. Ofta behövs extra tid för förhandlingar i samband med lönerevision, omorganisation eller uppsägningar.

I vissa avtal har man angett ett visst antal timmar, till exempel en timme per medlem och år, vilket i en klubb med 200 medlemmar motsvarar en halv dag i veckan. På större företag har man ofta avtal om såväl facklig tid som avsedd klubblokal.

Förtroendevalda har också rätt att på betald arbetstid gå kurser som man tycker att man behöver för att klara sitt uppdrag. Unionen har ett stort utbud av sådana kurser.

Dessutom har de flesta Unionen-medlemmar rätt att gå på fackliga möten på avlönad tid, enligt ett centralt avtal. En förutsättning är att mötena inte omfattar mer än fem timmar per år och att de faktiskt handlar om frågor som rör arbetsplatsen. 

Förtroendemanna-lagen

  • § 6; Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget.
  • Ledigheten får dock inte ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till för-hållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
  • Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbets-givaren och den lokala arbets-tagarorganisationen.

Kollegas råd: Meddela arbetsgivaren vilka som är Unionens förtroendevalda. Gör gärna ett lokalt avtal om tider, lokal, möten. Diskutera med chefer hur den fackliga tiden läggs bäst. Ansök i god tid om ledighet för förhandlingar eller kurser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).