Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Feber

Om feber ska hjälpa kroppen att läka ut en infektion, varför ska man då ta febernedsättande? Jag brukar yra om det när jag ligger nerbäddad med halsont och feberfrossa. Febern måste väl ändå vara ett starkare vapen mot virus och bakterier? Den uppfanns långt före Ipren och Alvedon i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

Så nu måste jag fråga, vad är vitsen med feber, dr Knutson?
– Ja, det kan man fråga sig. En teori är att bakterier växer sämre vid höga temperaturer och att feber är en del av skyddet mot infektioner.

Allmänläkare Per Knutson är van att svara på udda frågor. Varje söndag morgon får han ledtrådar i P4:s Mannheimer & Tengby och ju snabbare han kommer på den sjukdom Anna Mannheimer har i åtanke desto högre poäng får han. Som verksamhetschef på Internetsjukhuset möter han sina patienter via nätet eller telefonen. Patienten, en anhörig eller en sjuksköterska kan förse honom med bilder eller videoklipp på till exempel en svullnad eller ett sår. För att han ska få ett väldokumenterat underlag att diagnostisera utifrån kan patienten också få hjälp med undersökningen via ett onlinebibliotek som har instruktiva videofilmer.

Per Knutson kan också lyssna på patienternas hjärta via ett anpassat stetoskop. Men än så länge kan han inte ta tempen på dem, det får de göra själva.

Om febern ska hjälpa kroppen, varför ska man då ta febernedsättande som läkemedelsföretagen propagerar för?
– Läkemedelsföretagen skulle knappast sälja febernedsättande i den enorma omfattning de gör om det inte var så att vi verkligen mår mycket bättre av att inte ha feber. Jag tror att det har funnits febernedsättande naturmedel i alla tider och de har säkert varit en mycket viktig del i både medicinmäns och läkares arsenal eftersom effekten och förbättringen är både snabb och påtaglig.

Går läkningen av en infektionssjukdom snabbare med febernedsättande?
– Det går inte att svara på eftersom det är så många faktorer som påverkar förloppet. Förr i tiden var rekommendationen att man skulle bädda ned sig när man var sjuk. Numera anser man att patienter ska vara uppe och röra på sig så fort det går. Febernedsättande medicin minskar inte bara febern utan de verkar även antiinflammatoriskt. Det vill säga man blir mindre hängig och orkar vara uppe i stället för att bara ligga nedbäddad och kanske dra på sig en lunginflammation. Jag rekommenderar väldigt ofta febernedsättande.

Hur mycket kan den normala kroppstemperaturen variera?
– Mellan 36,8 och 37,2 uppfattar jag som vanligast. Många personer kallar sig själva för "lågtempare" och jag har mätt temperaturer på friska personer som haft under 36 grader. Men vad som är normal kroppstemperatur är lite av en ickefråga för de flesta läkare. Vi brukar börja intressera oss för temperaturer över 38.

Finns det olika slags feber?
– Ja, och febertypen är viktig. Slängande feber med frossa kan hänga samman med blodförgiftning. Relativt stabil men inte så hög temperaturförhöjning mellan 38 och 39 som pågår i minst några veckor kan tyda på cancer, kroniska inflammationer eller infektioner. Sådan feber ska utredas av läkare. Ofta finner man ingen orsak och då får man acceptera att man är en "högtempare".

Hur hög feber kan en vuxen person klara?
– Det finns inget exakt svar, men jag har aldrig hört talas om någon som har 43 grader. Det verkar som om det finns ett naturligt stopp vid 42.

Hur låg kan den bli utan att man dör?
– Jag tror att 28 grader är något av en undre gräns. På sjukhuset i Tromsö vid norra Atlantkusten har man ett ordspråk om sjömän som trillat i havet och blivit rejält nedkylda: "Ingen får dödförklaras förrän de har värmts upp till normal kroppstemperatur."

Finns det någon sjukdom som ger samma effekt som rejäl nedkylning?
– Jag vet inte säkert men sjukdomar som påverkar hormonbalansen skulle kunna ge så kallad hypotermi.

Kan man få högre kroppstemperatur fastän man inte har feber?
– Ägglossningen, mitt i menscykeln, brukar ge cirka en halv grads temperaturökning. Vill man bli gravid kan termometern vara till hjälp.

Är alla slags febertermometrar tillförlitliga?
– Nej, termometern i sig kan vara dålig och ge fel värde men oftast beror felen på metoden och hos användaren. Kroppens temperatur varierar starkt mellan olika platser. Vi vet alla hur kalla fingrar och tår kan bli. I kroppstemperatursammanhang är det den så kallade kärntemperaturen som gäller och den mäts i rumpan. Men rektaltemperaturen som är "golden standard" är en otymplig metod och få använder den i hemmet. Man mäter oftare i örat eller i munnen men det är inte säkert att kroppens kärntemperatur avspeglas riktigt i varken munnen eller örat. En temperaturmätning ger sällan för höga temperaturer, däremot är det lätt de blir för låga.

V Det finns en sort man inte ska köpa och det är en urdålig febertermometer som man ska sätta mot pannan.

Vad har du själv för kroppstemperatur och vad gör du när du får feber?
– Jag vet faktiskt inte men den är typ 37. Så fort jag känner mig hängig tar jag genast en tablett.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

7 förklaringar till varför fredag den 13:e är otursdag

Ligger du och darrar under ditt skrivbord i väntan på att denna arbetsdag ska lida mot sitt slut? Du är inte ensam. Det finns inga belägg för att fredagen den 13:e är mer otursförföljd än andra dagar.
Johanna Rovira Publicerad 13 november 2026, kl 09:00
Skärrad tjänsteman hukar bakom sitt skrivbord.
Vågar du dig fram? Fredag den 13:e har dåligt rykte, men det finns inga belägg för att dagen för med sig mer otur än andra. Foto: Colourbox

Varför bävar svenska tjänstemän inför fredagen den 13:e? Okej, inte alla tjänstemän, men 41 procent av alla vuxna i Sverige tror enligt en studie som gjordes vid Uppsala universitet för något år sedan på övernaturliga fenomen.  Och 32 procent förknippar enligt en sifoundersökning siffran 13 med otur. 

Varför det blivit just fredag den 13:e som anses otursförföljd finns flera förklaringar till: 

Kristendom 

13 personer närvarade vid den sista måltiden, och Jesus korsfästes på en fredag. Dessutom arresterades otaliga tempelriddare fredagen den 13 oktober 1307. De gripna anklagades bland annat för kätteri, men avrättades egentligen en helt annan dag. 

Asatro 

Den lömske Loke dyker enligt viss folktro upp objuden i Valhall som 13:e gäst och dödar därefter guden Balder. Men enligt andra mer tillförlitliga källor var inte Loke den 13:e gästen och gästabudet skedde inte i Valhall.  

Ockultism

En annan referens finns i Tarotkortleken. Kort nummer 13 representerar döden, och föreställer ett skelett i svart rustning som rider på en vit häst. Kortets symboliska betydelse är dock kopplad till annat än bokstavlig död, till exempel förändring och övergång.  

Psykologi

I slutet av 1900-talet namngavs den specifika rädslan för fredag den 13:e av psykologen Donald Dossey. Han uppskattade att 17-21 miljoner amerikaner lider av denna fobi och döpte den till Paraskevidekatriafobi, icke att förväxla med triskaidekafobi, den irrationella rädslan för siffran 13.

Litteratur

Före 1907 existerade rädslan för fredagar och rädslan för siffran 13 var för sig. 1907 publicerades boken Fredagen den 13:e av Thomas W. Lawson, som kopplade ihop dessa två omen till en rejäl otursdag. Boken handlade om en skrupelfri mäklare som utnyttjade vidskeplighet för att skapa panik på Wall Street.

Film

Fredagen den 13:e är en amerikansk filmserie som består av tolv skräckfilmer med karaktären Jason Voorhees, som iförd en mask tar livet av sammanlagt 143 personer enligt sajten Screenrant. 

Statistik

Det finns inga vetenskapliga bevis för att fredagen den 13:e orsakar olyckor, ekonomiska förluster eller annan otur. Däremot finns det belägg för att flest arbetsolyckor sker på tisdagar mellan klockan 14 och 15. 

Så spanjorer är mer rätt ute som har tisdag den 13 som en dag då man bör undvika riskfyllda aktiviteter och att fatta viktiga beslut. Tisdag, martes på spanska, är otursdag eftersom den är döpt efter krigsguden Mars.