Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Feber

Om feber ska hjälpa kroppen att läka ut en infektion, varför ska man då ta febernedsättande? Jag brukar yra om det när jag ligger nerbäddad med halsont och feberfrossa. Febern måste väl ändå vara ett starkare vapen mot virus och bakterier? Den uppfanns långt före Ipren och Alvedon i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

Så nu måste jag fråga, vad är vitsen med feber, dr Knutson?
– Ja, det kan man fråga sig. En teori är att bakterier växer sämre vid höga temperaturer och att feber är en del av skyddet mot infektioner.

Allmänläkare Per Knutson är van att svara på udda frågor. Varje söndag morgon får han ledtrådar i P4:s Mannheimer & Tengby och ju snabbare han kommer på den sjukdom Anna Mannheimer har i åtanke desto högre poäng får han. Som verksamhetschef på Internetsjukhuset möter han sina patienter via nätet eller telefonen. Patienten, en anhörig eller en sjuksköterska kan förse honom med bilder eller videoklipp på till exempel en svullnad eller ett sår. För att han ska få ett väldokumenterat underlag att diagnostisera utifrån kan patienten också få hjälp med undersökningen via ett onlinebibliotek som har instruktiva videofilmer.

Per Knutson kan också lyssna på patienternas hjärta via ett anpassat stetoskop. Men än så länge kan han inte ta tempen på dem, det får de göra själva.

Om febern ska hjälpa kroppen, varför ska man då ta febernedsättande som läkemedelsföretagen propagerar för?
– Läkemedelsföretagen skulle knappast sälja febernedsättande i den enorma omfattning de gör om det inte var så att vi verkligen mår mycket bättre av att inte ha feber. Jag tror att det har funnits febernedsättande naturmedel i alla tider och de har säkert varit en mycket viktig del i både medicinmäns och läkares arsenal eftersom effekten och förbättringen är både snabb och påtaglig.

Går läkningen av en infektionssjukdom snabbare med febernedsättande?
– Det går inte att svara på eftersom det är så många faktorer som påverkar förloppet. Förr i tiden var rekommendationen att man skulle bädda ned sig när man var sjuk. Numera anser man att patienter ska vara uppe och röra på sig så fort det går. Febernedsättande medicin minskar inte bara febern utan de verkar även antiinflammatoriskt. Det vill säga man blir mindre hängig och orkar vara uppe i stället för att bara ligga nedbäddad och kanske dra på sig en lunginflammation. Jag rekommenderar väldigt ofta febernedsättande.

Hur mycket kan den normala kroppstemperaturen variera?
– Mellan 36,8 och 37,2 uppfattar jag som vanligast. Många personer kallar sig själva för "lågtempare" och jag har mätt temperaturer på friska personer som haft under 36 grader. Men vad som är normal kroppstemperatur är lite av en ickefråga för de flesta läkare. Vi brukar börja intressera oss för temperaturer över 38.

Finns det olika slags feber?
– Ja, och febertypen är viktig. Slängande feber med frossa kan hänga samman med blodförgiftning. Relativt stabil men inte så hög temperaturförhöjning mellan 38 och 39 som pågår i minst några veckor kan tyda på cancer, kroniska inflammationer eller infektioner. Sådan feber ska utredas av läkare. Ofta finner man ingen orsak och då får man acceptera att man är en "högtempare".

Hur hög feber kan en vuxen person klara?
– Det finns inget exakt svar, men jag har aldrig hört talas om någon som har 43 grader. Det verkar som om det finns ett naturligt stopp vid 42.

Hur låg kan den bli utan att man dör?
– Jag tror att 28 grader är något av en undre gräns. På sjukhuset i Tromsö vid norra Atlantkusten har man ett ordspråk om sjömän som trillat i havet och blivit rejält nedkylda: "Ingen får dödförklaras förrän de har värmts upp till normal kroppstemperatur."

Finns det någon sjukdom som ger samma effekt som rejäl nedkylning?
– Jag vet inte säkert men sjukdomar som påverkar hormonbalansen skulle kunna ge så kallad hypotermi.

Kan man få högre kroppstemperatur fastän man inte har feber?
– Ägglossningen, mitt i menscykeln, brukar ge cirka en halv grads temperaturökning. Vill man bli gravid kan termometern vara till hjälp.

Är alla slags febertermometrar tillförlitliga?
– Nej, termometern i sig kan vara dålig och ge fel värde men oftast beror felen på metoden och hos användaren. Kroppens temperatur varierar starkt mellan olika platser. Vi vet alla hur kalla fingrar och tår kan bli. I kroppstemperatursammanhang är det den så kallade kärntemperaturen som gäller och den mäts i rumpan. Men rektaltemperaturen som är "golden standard" är en otymplig metod och få använder den i hemmet. Man mäter oftare i örat eller i munnen men det är inte säkert att kroppens kärntemperatur avspeglas riktigt i varken munnen eller örat. En temperaturmätning ger sällan för höga temperaturer, däremot är det lätt de blir för låga.

V Det finns en sort man inte ska köpa och det är en urdålig febertermometer som man ska sätta mot pannan.

Vad har du själv för kroppstemperatur och vad gör du när du får feber?
– Jag vet faktiskt inte men den är typ 37. Så fort jag känner mig hängig tar jag genast en tablett.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.