Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Fem myter om kollektivavtal

Myter, missuppfattningar eller rena rama smutskastningen? Trots att facket ihärdigt sjunger kollektivavtalets lov är inte alla lika säkra på dess överlägsenhet. De allra flesta har mycket att vinna på kollektivavtal. Men det finns också de som har mycket att vinna på att upprätthålla osäkerheten om kollektivavtalets fördelar.
Johanna Rovira Publicerad 1 september 2014, kl 15:49
Colourbox
Colourbox

Ute på företagen stöter man ofta på olika påståenden om kollektivavtalet. Här reder Unionens ombudsman Gunilla Krieg ut några av dem:

MYT NUMMER 1:


Kollektivavtalet är bara värdefullt för låginkomsttagare.

– Ju högre inkomst man har desto mer tjänar man på kollektivavtalet. TCO har räknat ut att värdet av kollektivavtalet för en vanlig tjänsteman är 80 000 kronor per år, men det är naturligtvis rejält olika från fall till fall. Har du en månadslön över 50 000 kronor kan du tjäna 100 000 om året bara i pensionsinbetalningar.

– För den som drabbas av en olycka kan kollektivavtalet ge en halv miljon på ett enda år genom försäkring och sjukpension.  Blir du sjuk har du sjukförsäkring som täcker upp. I en statlig utredning konstaterades att hälften av alla med sjukersättning inte får något utöver det allmänna eftersom de inte omfattades av kollektivavtal när de insjuknade.

– De allra flesta tecknar hemförsäkring, men det hjälper varken mot sjukdom eller arbetslöshet och ändå är risken att huset brinner ner betydligt mindre än att du drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.

MYT NUMMER 2:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala ut högre löner.

– Det är en myt som jag tror många chefer sprider. Lönesättningen är individuell och man kan visst ge högre löneökning än de procent som parterna avtalat om.

– Däremot är det faktiskt sant att flera globala företag har fryst lönerna för anställda världen över, i flera år – utom i Sverige, just tack vare att vi här har kollektivavtal.

MYT NUMMER 3:


Kollektivavtalet innebär intrång i valfrihet och integritet.

– Det finns de som hävdar att det är integritetskränkande att behöva anpassa sig till kollektivavtalen men utan dem kan man verkligen bli utsatt för ingrepp i den egna integriteten. Tecknar du eller din arbetsgivare en privat sjukförsäkring blir du nagelfaren av försäkringsbolaget med mycket intima frågor. Dessutom måste du ge fullmakt till försäkringsbolaget att läsa dina sjukjournaler, vars enda syfte med detta är att vända din sjukdomshistorik emot dig för att slippa betala om du blir sjuk.

– Det är en skandal att försäkringsbolag kan få tillgång till sjukjournaler. Den som är funktionshindrad eller kroniskt sjuk får dessutom ingen sjukförsäkring alls.  Med kollektivavtal får du sjukförsäkring även om du har en kronisk sjukdom eller funktionshinder bara du är arbetsför.

MYT NUMMER 4:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala in pension till alla anställda.

– Enligt avtalen behöver arbetsgivare betala in pension för anställda mellan 25 och 65 år, men det går jättebra att betala in pension även för dem som är yngre eller äldre. Det finns heller inget hinder mot att betala in mer än vad avtalet säger.

MYT NUMMER 5:


Vi har ett bättre pensionssystem än ITP.

– Det kan faktiskt finnas enstaka företag som betalar in mer i pension - men du kan inte veta om du faktiskt får ut mer i pension förrän du har börjat ta ut den. Särskilt inte om du är kvinna eftersom det i de individuella tjänstepensionerna inte finns något hinder mot könsdiskriminering. Om du är kvinna förväntas du leva längre och då kan ditt pensionskapital divideras med din förväntade livslängd.

– Privata försäkringsmäklare sprider gärna myten om att det är bättre att själv välja pensionslösning och tar extra betalt från  kundens pensionskapital för rätten att själv välja fonder. Sen tar de extra betalt en gång till för att kunden ska slippa välja fonder, som många tycker är tråkigt och tidskrävande. Den dyraste och vanligaste modellen kallas fond-i-fondlösning.

– Dessa privata företag med vinstintresse har kommit på en genial affärsidé som gett försäkringsmäklarna många miljoner från våra medlemmars tjänstepension. De motiverar extraavgifter med att de har så hög avkastning.  Men historien och forskningen visar att man inte vinner något på att jaga höga avkastningar, det är låga avgifter som ger mest i längden och facket har förhandlat fram de lägsta avgifterna. (Nyhet i DN, 26/8-14)

– Alecta har räknat ut att vid en avgift på två procent ryker en tredjedel av hela ditt pensionskapital. Betalar du tre procent försvinner hälften. Om du hade fått en räkning på hela summan när du gick i pension skulle det bli en chock.

– Även om de flesta jagar tiondels procent när det gäller låneräntor, tänker de inte så mycket på pensionsavgifterna, men tjänstepensionskapitalet för en vanlig tjänsteman blir ofta mer än två miljoner. De som har individuell tjänstepension kan tjäna mer på att sänka sina avgifter på pensionskapitalet än på att sänka sin bolåneränta. Unionen har föreslagit att alla otydliga och dolda avgifter ska ersättas med jämförpriser på pensionssparande.

– Det är nästintill omöjligt för en enskild anställd att få lika bra villkor som om det funnits kollektivavtal. Cirka hälften av de företag som inte har kollektivavtal saknar dessutom helt tjänstepension.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.