Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Fem myter om kollektivavtal

Myter, missuppfattningar eller rena rama smutskastningen? Trots att facket ihärdigt sjunger kollektivavtalets lov är inte alla lika säkra på dess överlägsenhet. De allra flesta har mycket att vinna på kollektivavtal. Men det finns också de som har mycket att vinna på att upprätthålla osäkerheten om kollektivavtalets fördelar.
Johanna Rovira Publicerad 1 september 2014, kl 15:49
Colourbox
Colourbox

Ute på företagen stöter man ofta på olika påståenden om kollektivavtalet. Här reder Unionens ombudsman Gunilla Krieg ut några av dem:

MYT NUMMER 1:


Kollektivavtalet är bara värdefullt för låginkomsttagare.

– Ju högre inkomst man har desto mer tjänar man på kollektivavtalet. TCO har räknat ut att värdet av kollektivavtalet för en vanlig tjänsteman är 80 000 kronor per år, men det är naturligtvis rejält olika från fall till fall. Har du en månadslön över 50 000 kronor kan du tjäna 100 000 om året bara i pensionsinbetalningar.

– För den som drabbas av en olycka kan kollektivavtalet ge en halv miljon på ett enda år genom försäkring och sjukpension.  Blir du sjuk har du sjukförsäkring som täcker upp. I en statlig utredning konstaterades att hälften av alla med sjukersättning inte får något utöver det allmänna eftersom de inte omfattades av kollektivavtal när de insjuknade.

– De allra flesta tecknar hemförsäkring, men det hjälper varken mot sjukdom eller arbetslöshet och ändå är risken att huset brinner ner betydligt mindre än att du drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.

MYT NUMMER 2:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala ut högre löner.

– Det är en myt som jag tror många chefer sprider. Lönesättningen är individuell och man kan visst ge högre löneökning än de procent som parterna avtalat om.

– Däremot är det faktiskt sant att flera globala företag har fryst lönerna för anställda världen över, i flera år – utom i Sverige, just tack vare att vi här har kollektivavtal.

MYT NUMMER 3:


Kollektivavtalet innebär intrång i valfrihet och integritet.

– Det finns de som hävdar att det är integritetskränkande att behöva anpassa sig till kollektivavtalen men utan dem kan man verkligen bli utsatt för ingrepp i den egna integriteten. Tecknar du eller din arbetsgivare en privat sjukförsäkring blir du nagelfaren av försäkringsbolaget med mycket intima frågor. Dessutom måste du ge fullmakt till försäkringsbolaget att läsa dina sjukjournaler, vars enda syfte med detta är att vända din sjukdomshistorik emot dig för att slippa betala om du blir sjuk.

– Det är en skandal att försäkringsbolag kan få tillgång till sjukjournaler. Den som är funktionshindrad eller kroniskt sjuk får dessutom ingen sjukförsäkring alls.  Med kollektivavtal får du sjukförsäkring även om du har en kronisk sjukdom eller funktionshinder bara du är arbetsför.

MYT NUMMER 4:


Kollektivavtalet hindrar arbetsgivare från att betala in pension till alla anställda.

– Enligt avtalen behöver arbetsgivare betala in pension för anställda mellan 25 och 65 år, men det går jättebra att betala in pension även för dem som är yngre eller äldre. Det finns heller inget hinder mot att betala in mer än vad avtalet säger.

MYT NUMMER 5:


Vi har ett bättre pensionssystem än ITP.

– Det kan faktiskt finnas enstaka företag som betalar in mer i pension - men du kan inte veta om du faktiskt får ut mer i pension förrän du har börjat ta ut den. Särskilt inte om du är kvinna eftersom det i de individuella tjänstepensionerna inte finns något hinder mot könsdiskriminering. Om du är kvinna förväntas du leva längre och då kan ditt pensionskapital divideras med din förväntade livslängd.

– Privata försäkringsmäklare sprider gärna myten om att det är bättre att själv välja pensionslösning och tar extra betalt från  kundens pensionskapital för rätten att själv välja fonder. Sen tar de extra betalt en gång till för att kunden ska slippa välja fonder, som många tycker är tråkigt och tidskrävande. Den dyraste och vanligaste modellen kallas fond-i-fondlösning.

– Dessa privata företag med vinstintresse har kommit på en genial affärsidé som gett försäkringsmäklarna många miljoner från våra medlemmars tjänstepension. De motiverar extraavgifter med att de har så hög avkastning.  Men historien och forskningen visar att man inte vinner något på att jaga höga avkastningar, det är låga avgifter som ger mest i längden och facket har förhandlat fram de lägsta avgifterna. (Nyhet i DN, 26/8-14)

– Alecta har räknat ut att vid en avgift på två procent ryker en tredjedel av hela ditt pensionskapital. Betalar du tre procent försvinner hälften. Om du hade fått en räkning på hela summan när du gick i pension skulle det bli en chock.

– Även om de flesta jagar tiondels procent när det gäller låneräntor, tänker de inte så mycket på pensionsavgifterna, men tjänstepensionskapitalet för en vanlig tjänsteman blir ofta mer än två miljoner. De som har individuell tjänstepension kan tjäna mer på att sänka sina avgifter på pensionskapitalet än på att sänka sin bolåneränta. Unionen har föreslagit att alla otydliga och dolda avgifter ska ersättas med jämförpriser på pensionssparande.

– Det är nästintill omöjligt för en enskild anställd att få lika bra villkor som om det funnits kollektivavtal. Cirka hälften av de företag som inte har kollektivavtal saknar dessutom helt tjänstepension.

Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify vill inte fortsätta förhandla

David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Spotify vill inte fortsätta förhandla
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
Spotify vill inte fortsätta förhandla
Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.

Avtal

Nu inleds förhandlingar på Spotify

I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
Publicerad 8 maj 2023, kl 06:00
Till vänster flygblad från Spotify där företaget menar att kollektivavtal är sämre för medarbetarna. Till höger represententer från fackföreningar informerar om fördelar med kollektivavtal.
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Efter veckor av kampanjande genom flygblad med budskap för- och emot kollektivavtal. Foto: Josefine Hellroth Larsson/Ola Rennstam.

För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.

Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.

Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.

Utesluter inte konflikt

I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".

Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.

Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"

Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.

– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.

Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.