Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Filmens 7 värsta bossar

De manipulerar, hotar och styr sina anställda med järnhand – på vita duken framställs cheferna sällan i positiv dager. Möt sju av filmhistoriens värsta chefer – och lär dig hur man inte bör leda.
Publicerad 23 maj 2014, kl 12:58
Övre raden från vänster: Bill Lumbergh, Miranda Priestly, Buddy Ackerman, nedre raden: Franklin Hart Jr, Gordon Gekko, Blake, Katherine Parker

Miranda Priestly
Spelad av: Meryl Streep
Film: Djävulen bär Prada (2006)

Med små medel sätter Miranda Priestly skräck i sina anställda. Utöver att med mjuk röst och menande blickar förminska sin assistent Andy skickar hon också regelbundet ut henne på närmast omöjliga uppdrag och ärenden. Vid ett tillfälle ber hon Andy att boka en flygbiljett till henne - samtidigt som en orkan sveper in över flygplatsen. Vid ett annat kräver hon att Andy ska förse hennes döttrar med två exemplar av den senaste, outgivna, Harry Potter-boken.

Detaljerna kring din inkompetens intresserar mig inte.

Bill Lumbergh
Spelad av: Gary Cole
Film: Office space (1999)

Jo, det finns något som är värre än att behöva jobba under en dålig chef: att behöva jobba helg under en dålig chef! Och det är precis vad Bill Lumbergh ber Peter att göra, när han stannar till vid hans arbetsbås 16:59 på fredagseftermiddagen. När Peter äntligen är ledig suckar han hos sin psykolog: ”Ända sedan jag började arbeta har varje dag varit värre än den föregående. Det betyder att varje gång du träffar mig, så är det under den värsta dagen i mitt liv.”
 

Åh, och jag glömde nästan: Du kommer att behöva komma in på söndag också, okej.

Gordon Gekko
Spelad av: Michael Douglas
Film: Wall street (1987)

l Han är en klassisk narcissist som inte finner intresse i att göra någonting som inte gynnar honom själv. Wall street-karriäristen Gordon Gekkos behov av rikedom är ohämmat och omättligt och i sin jakt på mer pengar är han hänsynslös. Han ser en prislapp på allt, och lär sin sin adept Bud att göra det­­samma.

Girighet är, i brist på ett bättre ord, bra.

Blake
Spelad av: Alec Baldwin
Film: Glengarry Glen Ross (1992)

Machochefen Blake använder rädsla som ett verktyg för att motivera sina anställda. Med vassa och vulgära kommentarer ifrågasätter han deras kompetens och karaktär. När vi möter honom för första gången är han i full färd med att utlysa en tävling bland sina underordnade. Vinnaren får en Cadillac, tvåan ett nytt knivset och trean får sparken. Frågor på det?

Det enda som räknas i den här världen är: få dem att skriva under på den prickade linjen. Har ni förstått, era jävla fjollor?

Katherine Parker
Spelad av: Sigourney Weaver
Film: Working girl (1988)

Sekreteraren Tess tycker till en början bra om sin nya chef Katherine Parker, tills hon inser att Katherine bara låtsas vara på hennes sida för att komma åt hennes ljusa idéer - och presentera dem som sina egna. När Katherine bryter benet bestämmer sig Tess för att hämnas på sin manipulativa chef och passar på att ge tillbaka för gammal ost – med råge!

Vilken liten ... slinka! Bitch! Sekreterare!

Buddy Ackerman
Spelad av: Kevin Spacey
Film: Swimming with sharks (1994)

Buddy Ackerman är ett svin, och han skäms inte över det! Varför bemöda sig att bädda in sina förolämpningar i sarkasm eller försöka lägga fram dem som diskreta pikar? Buddy är mer rättfram. Han spänner blicken i sin under­ordnade Guys ögon när han långsamt framför sitt meddelande:

Du. Har. Ingen. Hjärna.

Franklin Hart Jr
Spelad av: Dabney Coleman
Film: 9 till 5 (1980)

När Judy blir lämnad av sin make tvingas hon ge sig ut i arbetslivet, men den sliskige och självupptagne Franklin Hart Jr gör det nya jobbet som sekreterare till ett helvete. Han har gjort det till en vana att utnyttja och behandla sina anställda illa. Judy förenar sig med sina kvinnliga kollegor för att konfrontera chefens sexistiska och manipulativa sätt, men det ska visa sig vara svårt att segra över kontorets mest fruktade man.

Ingen kvinna tar sig an mig!

 

Jenny Ahonen
[email protected]

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory