Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fler fackliga hotas

Arbetstagare och fackligt aktiva utsätts allt oftare för hot och våld. Det visar en ny rapport från världsfacket ITUC. Farligaste regioner att jobba i är Mellanöstern och Nordafrika medan Europa ligger bra till när det gäller fackliga rättigheter. Men det finns undantag, Storbritannien till exempel.
Petra Rendik Publicerad 16 juni 2017, kl 14:48
Matt Dunham/TT
Storbritannien är ett av de länder i Europa som får lågt betyg när det gäller fackliga rättigheter. Matt Dunham/TT

Situationen för fackligt aktiva och arbetstagare fortsätter att försämras. Allt fler utsätts för hot och våld visar rapporten från ITUC. I minst 50 länder kränks arbetstagares mänskliga rättigheter som till exempel rätten att organisera sig. Antalet länder där arbetstagare mördats för att de väljer att gå med i facket har ökat från tio till elva senaste året.

ITUC har gått igenom 139 länder och rankat dessa på en femgradig skala, där fem är sämst och ett är bäst. Några länder, Syrien och Irak bland annat, har tilldelats 5+ vilket är lika med ”kollapsad rättsstat, ingen garanti för rättigheter”.

Andra länder som får en femma är till exempel Qatar och Förenade Arabemiraten där migrantarbetare jobbar under slavlika förhållanden. Turkiet är ett annat land som är med på listan över sämst länder att jobba i. Fler än 100 000 offentliganställda har förlorat sina jobba och föreningsfriheten har starkt begränsats efter kuppförsöket förra sommaren.

Statistiken är inte lika dyster för Europa. Alla nordiska länder får högsta betyg precis som Tyskland och Frankrike. Men även solen har sina fläckar. Storbritannien bedöms som en fyra på skalan efter att man antagit en lag som begränsar fackliga rättigheter.

10 farligaste länderna att jobba ...

  • Qatar
  • Förenade Arabemiraten
  • Egypten
  • Turkiet
  • Kazakstan
  • Bangladesh
  • Filippinerna
  • Sydkorea
  • Guatemala
  • Colombia

2017 ITUC Global Rights Index

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.