Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler fortsätter jobba efter 65

De arbetande pensionärerna blir allt fler. Nästan var femte person jobbar efter att de fyllt 65 år. Det är en ökning med 36 procent jämfört med för fem år sedan.
Ola Rennstam Publicerad
Personer i pensionsålder runt ett fikabord.
Nästan 200 000 personer i åldrarna 66–74 år jobbade under 2015. Foto: Colourbox

Många väljer att arbeta allt längre upp i åldrarna. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån förvärvsarbetade närmare 200 000 personer i åldrarna 66–74 år 2015. Det motsvarar 19 procent av åldersgruppen, att jämföra med att 78 procent i den arbetsföra åldern 20–64 år.

Ett vanligt skäl till att fortsätta jobba är att man behöver pengarna. Bland männen förvärvsarbetade 25 procent under förra året medan motsvarande andel bland kvinnorna var 14 procent.

Det är också vanligt att sluta sin anställning och fortsätta jobba som egen företagare. Statistiken visar att närmare hälften av de som arbetar i pensionsåldern gör det som företagare medan motsvarande siffra i åldern 20–64 år bara är åtta procent. De flesta äldre företagarna finns inom jord- och skogsbruk och konsultuppdrag.

De som fortsätter att vara anställda arbetar oftast inom vård och omsorg och utbildningssektorn. Däremot är det mindre vanligt att man jobbar kvar som anställd inom tillverkningsindustrin.

Utbildningsnivån har också betydelse, framför allt är det högutbildade som fortsätter att arbeta efter 65 medan lågutbildade i högre utsträckning enbart har inkomst från sin pension. Men även var man bor i landet spelar roll för hur man jobbar i pensionsåldern. Egenföretagarna finns mer i glesbygdskommuner och anställda i storstäder. Bergs kommun i Jämtland har högst andel förvärvsarbetande äldre, där jobbar mer än var tredje pensionär.

Lönande att arbeta efter 65

Dagens pensionssystem har ingen bestämd pensionsålder, men de allra flesta väljer ändå att gå vid 65 års ålder. Inkomst- och premie­pensionen, som betalas ut av staten, går att ta ut tidigast från 61. Det går också att skjuta upp pensionsuttaget ända till 70 års ålder.

Den som är pigg och orkar arbeta ett par år efter 65 har mycket att vinna ekonomiskt. Genom att ta ut den allmänna pensionen samtidigt som man fortsätter arbeta får man ett rejält inkomstlyft. Dessutom tjänar man in ny pension. Den som jobbar men väljer att vänta med att ta ut pensionspengarna får ett högre månadsbelopp livet ut.

Här jobbar pensionärerna

De fem vanligaste branscherna för anställda män, andel i procent:

  • Transport och magasinering: 66–74 år, 12 procent, 20–64 år 8 procent.
  • Vård och omsorg: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 12 procent.
  • Tillverknings- och utvinningsindustri: 66–74 år, 10 procent, 20–64 år, 19 procent.
  • Utbildningsväsende: 66–74 år, 9 procent, 6 20–64 år.

De fem vanligaste branscherna för anställda kvinnor, andel i procent:

  • Vård och omsorg: sociala tjänster: 66–74 år, 37 procent, 20–64 år, 29 procent.
  • Utbildningsväsendet: 66–74 år, 17 procent, 20–64 år, 17 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 8 procent, 20–64 år, 10 procent.
  • Civila myndigheter och försvar: 66–74 år, 7 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Handel: 66–74 år, 6 procent, 20–64 år, 11 procent.

Statistiska Centralbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.