Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Flexibilitet och tillit gav jämställdhetspris

På årets mest föräldravänliga företag är frihet under ansvar ledorden. Emerson Process Management är företaget som vinner Unionens jämställdhetspris Guldnappen 2020.
David Österberg, Niklas Hallstedt Publicerad 15 oktober 2020, kl 13:30
Jeanette Dahlström
Sverre Smemo är vd för Emerson Process Management, som prisas för sitt jämställdhetspris av Unionen med Guldnappen. Jeanette Dahlström

Med Guldnappen vill Unionen visa att det går att göra arbetslivet mer föräldravänligt. Priset har delats ut sedan 2003, den gången till IKEA. I fjol gick utmärkelsen till IT-företaget Sogeti, för att ha lyckats skapa en föräldravänlig kultur i en mansdominerad bransch.

Läs mer: Guldregn över föräldravänliga företag

När nu Emerson tar hem priset är det för att företaget valt flexibilitet och tillit: ”Det ger i sin tur medarbetarna möjlighet att hitta en balans mellan arbete och föräldraroll. Och vi vet ju att det är i goda spiraler, där människor ges förutsättningar, som motivation och engagemang föds”, står det i motiveringen.

– Vi är väldigt glada att Emersons arbete uppmärksammas. Våra medarbetare får frihet under ansvar, vilket gör att föräldrar kan gå på utvecklingssamtal eller skjutsa barn vid behov, säger vd:n Sverre Smemo i ett pressmeddelande.

Utmärkelsen delades ut under Dagens industris konferens Business 50/50 – där frågan om hur näringslivet ska bli mer jämställt diskuterades. Prisutdelare var Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

– Det finns alldeles för många arbetsgivare som har fina policies, men man måste gå från ord till handling. Vi vill lyfta fram de företag som har gjort det. Den viktigaste kvittensen på att ett företag har gjort rätt är att det är de anställda själva som nominerar sina arbetsgivare till priset, sa hon.

Sverre Smemo sa att utmärkelsen innebär ett erkännande av att företaget är på rätt väg.

– Vi är ett mansdominerat företag som arbetar för att nå full jämställdhet. Den här utmärkelsen betyder väldigt mycket, sa han.

Lättare att få ihop livspusslet

Att möjligheten att arbeta hemma påverkar både arbete och privatliv, visar även en ny undersökning från Unionen. Undersökningen har synat hur tjänstemännen upplever situationen under coronapandemin. Det visar sig att bland dem som har barn under tolv år och som huvudsakligen arbetat hemma uppgav 57 procent att balansen mellan jobb och fritid har blivit bättre.

Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Framför allt handlade det om att minskad restid gör det lättare att få ihop livspusslet, bland annat tack vare minskad stress vid lämning och hämtning.

Samtidigt ser många risker för hälsan på sikt. Framför allt gäller det de hemarbetande kvinnorna, som upplever att det blir svårare att dra gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

Tidigare vinnare

2019 – Sogeti & Ikano Bostad AB

2018 – Essity Hygiene and Health AB
 
2017 – Volvo Cars
 
2016 – Lärarförbundet och Lärarnas a-kassa
 

2015 – Ingen utdelning
 
2014 – Ramböll
 
2013 – Polarbröd AB
 

2012 – Boliden Group, corporate IT
 
2011 – Ingen utdelning
 
2010 – Xylem (hette tidigare ITT Water&Wastewater)
 
2009 – CSC
 
2008 – Ingen utdelning
 
2007 – Servera
 
2006 – The Nielsen Company
 
2005 – Picab
 

2004 – Kronans Droghandel
 
2003 – IKEA

Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.