Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag lånar ut anställda till sjukvården

Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson vid LKAB är en av de som nappade på erbjudandet om tjänstledighet med bibehållen lön för att avlasta sjukvården. Nu erbjuder fler företag sina anställda betald ledighet om de tar jobb inom vården.
Johanna Rovira Publicerad
Privat, Karin Wesslén / TT
Flera privata arbetsgivare erbjuder sina anställda betald tjänstledighet om de hjälper till i vården under coronakrisen. Privat, Karin Wesslén / TT

LKAB och Boliden, Intrum Justitia och Skanska erbjöd redan under första coronavågen i våras sina anställda tjänstledigt med bibehållen lön för att hjälpa till att avlasta vården. Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson tog chansen och fick jobb på covidavdelningen vid Gällivare sjukhus under sex månader.

– Jag har ju jobbat i tio år som undersköterska innan jag började i gruvan, och när jag läste om erbjudandet kände jag att jag ville hjälpa till att göra en insats, säger Maja-Li Fredriksson.

Hon fick behålla såväl grundlön som sitt underjordstillägg och övriga förmåner under sin tjänstledighet. Region Norrbotten stod för tillägg för obekväm arbetstid och övertid.

– Innan jag började tänkte jag att folk jag jobbade med skulle tycka att det var orättvist att jag fick så bra lön, men alla var bara tacksamma och jag kände mig väldigt uppskattad, säger hon.

– Det har varit jätteroligt att kunna göra en insats, man får tillbaka mycket när man jobbar inom vården. Sedan har det självklart varit väldigt stressigt och tidvis hög arbetsbelastning.

Maja-Li Fredriksson
Maja-Li Fredriksson

Den arbetsmiljö hon är van vid från gruvan, som man som utomstående uppfattar som rätt påfrestande, är tydligen som en västanfläkt jämfört med att jobba i full skyddsmundering på en covidavdelning.

– Visst, i gruvan har vi hjälm och skyddsutrustning, men på sjukhuset var vi helinplastade och hade heltäckande ansiktsmasker. Det var tungt och framför allt väldigt varmt och vi jobbade 12,5-timmarsskift.

I juni insjuknade hon, trots all skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsrutiner, själv i corona och blev sjukskriven i några veckor.

– Men jag vet så klart inte var jag blev smittad. Det kan lika gärna ha varit utanför sjukhuset.

– Jag tycker det var jättegeneröst av LKAB att gå ut med erbjudandet. Nu har jag förstått att företaget gått ut med samma uppmaning igen, men jag började jobba först i oktober och har precis kommit in i rutinerna igen, så jag avvaktar nog för att se hur läget utvecklar sig, säger Maja-Li Fredriksson.

Maja-Li Fredriksson hade under våren kollegor på sjukhuset som tagit tjänstledigt från Boliden. Där var dealen att företaget vid behov fyllde ut lönen för de anställda som tog jobb i vården.

– Vi var med från fackligt håll och trycke på så att de anställda inte skulle drabbas ekonomiskt av att vara tjänstlediga, säger Andreas Mårtensson, Unionenordförande på Bolidens riksklubb (ITEC, Bolidenområdet och Stockholm).

Flera företag uppmanar anställda att hjälpa vården

Under den pågående andra vågen är läget inom sjukvården åter kritiskt och flera stora företag har hakat på och uppmanar anställda, i synnerhet de med erfarenhet av anestesi- och intensivvård, att hoppa in som vikarier på sjukhusen. I december gick SAS, Saab och Tre ut till sina anställda efter ett initiativ från Beredskapslyftet, enligt SVT.

I förra veckan gick även SSAB ut med ett erbjudande till de anställda: Betald tjänstledighet om ni tar jobb inom vården.

Tomas Jansson
Tomas Jansson

– Vi i koncernfacket fick information om det här före jul, fast då handlade det om obetald tjänstledighet. I ett positivt och givande samråd med fack och medarbetare ändrade sig företaget och nu gäller att man kan få betald tjänstledighet fram till sista februari, om man söker jobb inom vården, säger Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Han finner dock inte omöjligt att erbjudandet kan komma att förlängas om trycket på sjukvården kvarstår i vår.

– Generellt är det kanon att erbjudandet finns och att varken lön, pension eller andra förmåner påverkas av att man tar tjänstledigt. Jag har döttrar som jobbar inom vården och vet att alla insatser behövs, säger Tomas Jansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.