Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Företaget som skrotat karensdagen

Ett par förkylningsdagar kan ge ett rejält avdrag på lönen. Men inte på Timeapp – här finns varken karensdag eller löneavdrag.
David Österberg Publicerad 1 mars 2017, kl 13:40
Lars Knapasjö ståendes bakom soffa med Elmer Törnquist och Eric Windahl.
Förmåner utöver det vanliga erbjuder Timeapps vd Lars Knapasjö sina medarbetare – här Elmer Törnquist och Eric Windahl. Foto: Per Knutsson

I slutet av 1980-talet slopades karensdagen. Sveriges ekonomi blomstrade och arbetslösheten var rekordlåg. Men snart väntade dystrare tider och 1992 började reglerna stramas åt, först med en sänkning av ersättningsnivån och från 1993 med en återinförd karensdag.

Syftet var att få ner sjuktalen och minska kostnaderna för sjukskrivningar i en tid av ekonomisk kris. Sedan dess har landets anställda fått vänja sig vid att det kostar att vara sjuk.

Men på det lilla Katrineholmsföretaget Timeapp – som säljer ett tidsredovisningssystem – är det annorlunda. Här saknas karensdagar och något avdrag på lönen görs inte för den som är sjuk.

– Vi tecknade kollektivavtal förra våren. Det innehöll både karensdag och 80 procents sjuklön, men den delen kändes så himla fel. Jag kan för mitt liv inte förstå varför vi som företag ska straffa den som är sjuk. Så gör vi inte i modern tid. Om folk ska tycka att det är kul att jobba ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka, säger företagets vd Lars Knapasjö.

Så företagsledningen bestämde sig helt enkelt för att inte göra skillnad på om de anställda är sjuka eller på jobbet: lönen är densamma. Att det skulle öka risken för att de anställda sjukskriver sig trots att de inte är sjuka tror inte Lars Knapasjö.

– Om någon vill vara hemma trots att han eller hon inte är sjuk måste vi ta reda på varför personen inte trivs och försöka lösa det. Vi är en tajt organisation och märker ganska snart om någon mår dåligt.

Timeapp håller till i ett villaområde i Katrineholm. Och hemma-hos-känslan på kontoret är påtaglig. Här dominerar sköna skinnsoffor och fåtöljer och personalen går i strumplästen.

– Men besökare behöver inte ta av sig skorna, det gör bara vi i ”familjen”, säger Lars Knapasjö och skrattar.

Företaget är ganska litet, med omkring tio anställda. Men att det skulle vara lättare att slopa karensdagen för ett litet än för ett stort företag, tror inte Lars Knapasjö.

– Även stora företag har mindre enheter och grupper. Det är slappt av företag att rakt av acceptera karensdagar. Det måste handla om hur vi gemensamt hittar lösningar för att få alla att må bra på jobbet. Om någon sjukskriver sig utan att vara sjuk betyder ju det att det är en person som inte trivs på jobbet, säger han.

Ytterligare förmåner på Timeapp är gratis glasögon, läkarbesök och tandvård.

– Att gå till tandläkaren kostar en tusenlapp bara för en rutinundersökning. Då avstår många – med risk för att man får sådana problem att de inte kan repareras. Men tandvårdspolicyn är ganska ny. Kanske får vi sätta något slags tak för den och bekosta det som man kan kalla normal tandvård.

Om folk ska trivas ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka

I dag har Timeapp över 450 kunder och expanderar både i Sverige och i utlandet. Nästa år räknar Lars Knapasjö med vinst. Den ska användas till marknadsföring, utveckling av produkten och till att ge personalen marknadsmässiga löner.

Är då de här generösa förmånerna en metod för att få behålla personalen i väntan på bättre lönsamhet?

– Så kan det vara. Lönerna här är inte dåliga, men vi kan även hjälpa till med annat. Vi har till exempel bekostat körkortslektioner åt en anställd, säger Lars Knapasjö.

Att företag skippar karensdagen vid sjukdom är ovanligt. Men 2009 – när svininfluensan drog in över Sverige – rekommenderade Svenskt Näringsliv sina medlemsföretag att slopa karensdagen om det kunde minska risken för smittspridning. Få av Sveriges största företag och organisationer lyssnade till rekommendationen och det förekom till och med diskussioner om att det skulle kunna vara olagligt eller strida mot kollektivavtal.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, har dock svårt att se att det skulle vara otillåtet för ett företag att slopa karensdagen.

– Vad jag vet har den frågan aldrig blivit prövad, men vad jag kan se i lagtext och förarbeten finns inget som hindrar ett företag från att göra på det viset. Det borde inte heller vara ett brott mot kollektivavtal, som ju anger miniminivåer, säger han. 

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory