Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fortsatt oro trots Pfizers avvisade "slutbud"

Trots att Astra Zenecas styrelse tackat nej till två bud från Pfizer i helgen väntar nu en orolig vecka för de anställda i Södertälje och Mölndal. För även om Pfizer betecknade gårdagens bud som ett slutbud kan de komma med nya bud i en vecka till.
Anita Täpp Publicerad
TT
TT

Under den senaste tiden har både facken och regeringen uttalat kritik mot Pfizers agerande då man anser att det väcker farhågor om nya nedskärningar inom läkemedelsindustrin.

Nu samarbetar också de svenska och brittiska facken för att försöka stoppa Pfizers bud på Astra Zeneca. I helgen besökte Tony Burke från det brittiska facket Unite Sverige och träffade då representanter från Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

- Pfizer är fast beslutna att ta över Astra Zeneca. Allt tyder på att de kommer att höja budet så att det blir svårt för aktieägarna att säga nej till pengarna, sa Tony Burke enligt Dagens Arbete.

I helgen lade Pfizer två bud på Astra Zeneca vilka båda avvisades av styrelsen. Det sista som lades i går, och som Pfizer har betecknat som ett slutbud, var på 55 pund per aktie vilket styrelsen hävdar inte speglar bolaget värde.

Men även om den amerikanska läkemedelsjätten nu har sagt sig ha lagt ett slutbud som avvisats av ledningen tycker inte facken att de kan andas ut. Enligt brittisk lagstiftning har Pfizer på sig ytterligare en vecka, fram till måndagen den 26 maj, att lägga ett nytt bud. Och även om de sedan måste vänta i minst ett halvår så kan de sedan lägga ett nytt bud för att försöka att ta över Astra Zeneca.

- Personligen tycker jag det är jättesvårt veta hur de här företagsledarna tänker och det känns ju som Pfizer väldigt gärna vill få möjligheten att ta över Astra Zeneca. Även om de sagt att de inte ska gå ut och lobba för att försöka påverka aktieägarna om styrelsen inte har sagt ja, och de nu sagt att de lagt ett slutbud, så vet jag inte hur pass förtroendeingivandet det de säger är, säger Eva Cedervall Finn, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca i Södertälje.

Blir du orolig när du hör Tony Burke säga att Pfizer är fast beslutna att ta över företaget?

- Ja en stor och viktig del i det här är ju att Pfizer vill köpa företaget för att kunna flytta huvudkontoret till England där det är väldigt förmånligt för dom att ha sitt företag på grund av den engelska skattelagstiftningen så det är ju en väldig massa pengar som står på spel för Pfizer, säger Eva Cedervall Finn.

Har ni fått tillräckligt med stöd av regeringen?

- I början var det ju inte så, men sedan vi fackliga uppmanat regeringen att vara med i debatten så har de väldigt tydligt talat om att de står bakom att Astra Zeneca får fortsätta vara ett eget företag, nu när vi börjar få vind i seglen och vill kunna fortsätta jobba i den andan och ser en positiv framtid. Vi känner att vi fått mer stöd nu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.