Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Framtidens arbetsplats

Hur kommer din arbetsplats att se ut i framtiden? Redan i dag pågår en uppluckring av den fasta arbetsplatsen med införandet av aktivitetsbaserade kontor, flexibel arbetstid och stora möjligheter att jobba hemifrån.
Johanna Rovira, Anita Täpp Publicerad
www.hamsterwheeldesk.com
Sittandet är det nya röka, säger forskarna. Kanske är ekorrrhjulet framtidens melodi? (Se video via länken i rutan till höger.) www.hamsterwheeldesk.com

Den senaste trenden i kontorslösningar stavas aktivitetsbaserat. Det innebär bland annat att antalet arbetsplatser ofta är färre än antalet anställda, då man förutsätts jobba hemifrån någon eller några dagar i veckan, och att de som är på plats inte sitter vid samma skrivbord dag efter dag, men i stället väljer sitt- eller ståplats utifrån dagens uppdrag. De aktivitetsbaserade kontoren sägs öka samarbetet och kreativiteten.

Men framtidsforskaren Magnus Lindkvist är ganska säker på att de aktivitetsbaserade kontoren och andra öppna landskaps tid snart är förbi och de egna rummen kommer tillbaka. Han tror att framtidens melodi är att fokusera.

- Det här med en aktivitetsbaserad arbetsplats har blivit som ett litet lämmeltåg där ingen riktigt vet varför man gör det, man bara gör så.

- Man har gjort många tester med olika modeller för hur man ska jobba. För tio år sedan var det kreativitet som stod i fokus, man kanske skulle sitta på kuddar i ett rum och komma på idéer. Sedan blev det aktivitetsbaserade arbetsplatser och nu ska alla göra det.

Var ifrån man utför sitt jobb är inget forskaren Roland Paulsen funderar så mycket på. Tvärtom tycker han att vi hänger kvar i en förlegad syn på tid och arbete i grund och botten för att det är enkelt att mäta.

- Det är enklare att anställa en person för en viss tid och plats än att sätta sig in i vad arbetet egentligen går ut på. Tid och plats är simpla och primitiva styrmedel som lever kvar trots att det inte finns någon rationell grund för det. I en utopisk värld ska man kunna arbeta varifrån man vill, säger han.

Varifrån vi än väljer att utföra vårt jobb har vi nått en punkt som Magnus Lindkvist kallar peak distrahering, i vilket ett aktivitetsbaserat lärande, öppna landskap, sociala medier och all teknologi i vår omgivning ingår. Och det kommer att bli en stor utmaning för framtiden, tror han.

- Vi är så distraherade i dag av alla plingande e-mejl, ringande mobiler och möten på språng förbi någons skrivbord. Allt sådant är på max nu och då är det svårt att fokusera.

Han har besökt företag i Sverige och utomlands där man börjat utforma kontoren för att optimera de anställdas möjlighet att fokusera, vilket han ser som den avgörande skillnaden mellan vilka som lyckas och vilka som inte gör det.

Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, tror att vi kommer att se alla möjliga olika typer av arbetsmiljöer och arbetssätt framöver – huvudsaken är att de är anpassade för verksamheten, menar hon.

- I dag blir det lätt att man följer olika trender, men det behövs mycket bättre medvetenhet och konsekvensanalys för att se vad som passar vilken organisation.

Jobba i ekorrhjulet?

Kommer vi att sitta ned vid våra skrivbord i framtiden, eller kommer vi att jobba på löpande bandet, stillsamt promenerande i ett ekorrhjul med datorn på handleden och skärmen i glasögonen?

Se video på ekorrhjulet här.

Så långt kanske det inte behöver gå, men det finns några olika scenarier som arbetsmarknaden redan i dag bör ta höjd för.

"I dag är vårt stillasittande samma folkhälsoproblem som rökningen var förut. Därför kommer arbetsgivarna framöver att se till att vi jobbar mer stående och flytta kaffemaskinen längre bort så att vi rör oss mer", säger framtidsforskaren Magnus Lindkvist.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket