Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fränsta ändrade inte bidragsreglerna

Fränstakonflikten ledde till en politisk debatt på riksnivå: Ska verkligen oseriösa företag kunna få företagsstöd från staten?
Niklas Hallstedt Publicerad

Callcenterföretaget i Fränsta fick avslag på sin ansökan om sysselsättningsbidrag från Tillväxtverket. Verket krävde nämligen att företaget skulle ha villkor i nivå med kollektivavtalets.

Däremot beviljades Focus CRS en miljon kronor i etableringsstöd från länsstyrelsen. Av dem hann man plocka ut 411 810 kronor. Men de pengarna tvingas man nu betala tillbaka eftersom bolaget lade ned i förtid. Den sista maj ska allt vara återbetalt.

Stödet ledde så småningom till en debatt i riksdagen där vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt krävde besked av näringsminister Annie Lööf (C ).

- Var det inte fel att ge regionalstöd till ett företag som inte har kollektivavtal? Är det inte dags att ändra reglerna? frågade Jonas Sjöstedt.

Annie Lööf konstaterade i sitt svar att företagsstödet eller etableringsstödet är ett bidrag till fysiska investeringar, och att det inte ställs några ”särskilda krav relaterade till sysselsättning eller anställningsvillkor” för att få det.

Regeringen arbetar inte heller nu för att reglerna ska ändras. I ett mejl skriver Annie Lööfs pressekreterare:

Gällande frågan om företag ska kunna få stöd utan kollektivavtal är regeringens åsikt att företag ska följa gällande krav och lagstiftning, vilket omfattar arbetsmiljö med mera. Företagsstöd är alltså villkorade gentemot vissa arbetsförhållanden. Men kollektivavtal är en fråga som inte är politiskt reglerad i den meningen, utan den svenska modellen bygger på att parterna reglerar detta sinsemellan. Så nej; kollektivavtal är inte ett krav från regeringen för att få företagsstöd för etableringar.”


Fotnot: Det som ofta kallas statligt etableringsbidrag och det som ovan kallas regionalstöd heter egentligen företagsstöd.

Läs mer

...om debatten i riksdagen apropå Fränstastrejken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.