Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fränsta ändrade inte bidragsreglerna

Fränstakonflikten ledde till en politisk debatt på riksnivå: Ska verkligen oseriösa företag kunna få företagsstöd från staten?
Niklas Hallstedt Publicerad

Callcenterföretaget i Fränsta fick avslag på sin ansökan om sysselsättningsbidrag från Tillväxtverket. Verket krävde nämligen att företaget skulle ha villkor i nivå med kollektivavtalets.

Däremot beviljades Focus CRS en miljon kronor i etableringsstöd från länsstyrelsen. Av dem hann man plocka ut 411 810 kronor. Men de pengarna tvingas man nu betala tillbaka eftersom bolaget lade ned i förtid. Den sista maj ska allt vara återbetalt.

Stödet ledde så småningom till en debatt i riksdagen där vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt krävde besked av näringsminister Annie Lööf (C ).

- Var det inte fel att ge regionalstöd till ett företag som inte har kollektivavtal? Är det inte dags att ändra reglerna? frågade Jonas Sjöstedt.

Annie Lööf konstaterade i sitt svar att företagsstödet eller etableringsstödet är ett bidrag till fysiska investeringar, och att det inte ställs några ”särskilda krav relaterade till sysselsättning eller anställningsvillkor” för att få det.

Regeringen arbetar inte heller nu för att reglerna ska ändras. I ett mejl skriver Annie Lööfs pressekreterare:

Gällande frågan om företag ska kunna få stöd utan kollektivavtal är regeringens åsikt att företag ska följa gällande krav och lagstiftning, vilket omfattar arbetsmiljö med mera. Företagsstöd är alltså villkorade gentemot vissa arbetsförhållanden. Men kollektivavtal är en fråga som inte är politiskt reglerad i den meningen, utan den svenska modellen bygger på att parterna reglerar detta sinsemellan. Så nej; kollektivavtal är inte ett krav från regeringen för att få företagsstöd för etableringar.”


Fotnot: Det som ofta kallas statligt etableringsbidrag och det som ovan kallas regionalstöd heter egentligen företagsstöd.

Läs mer

...om debatten i riksdagen apropå Fränstastrejken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.