Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Goda jobbchanser för Ericssons anställda

Trots Ericsson besked om att 3 000 tjänster försvinner spår såväl forskare som Arbetsförmedlingen en ljus arbetsmarknad för de som tvingas lämna företaget.
Linnea Andersson Publicerad
Maja Suslin / TT
De som tvingas lämna Ericsson har goda möjligheter till nytt jobb, enligt både forskare och Arbetsförmedlingen. Maja Suslin / TT

Ericssons nedskärningar är, förutom de enskilda individer som drabbas, ett hårt slag mot Kumla och Borås, där 500 respektive 800 tjänster beräknas försvinna. Men det finns ljus i mörkret.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), menar dock att liknande fall historiskt sett har öppnat upp för nya jobbmöjligheter.

– Får man för sig att Sverige är slut som industrination så riskerar det att bli självuppfyllande. Det ska man akta sig för, säger han till TT.

Som exempel nämner han Saab i Trollhättan samt nedläggningarna av militärregementen runtom i landet, som lett till att det växt fram nya arbetstillfällen.

– Jag förstår att det kan tyckas lätt att säga men det är viktigt att peka på de här exemplen. Det går inte politiskt uppifrån att peka på vad det ska vara utan i stället låta det växa fram, säger Henrekson.

Läs mer: Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Han menar även att nedskärningarna på Ericsson inte är i dignitet med de historiska förändringarna inom varvsindustrin och tekoindustrin, då Borås också drabbades. Allt fler jobbar inom medelstora företag i Sverige i dag och beroendet av stora företag är inte lika stort längre, vilket gör det lättare att hantera en sådan här händelse.

På Arbetsförmedlingen menar man att arbetsmarknaden just nu är god och att det råder särskild brist på ingenjörer och IT-personal, just den kompetens som många som får lämna Ericsson har.

– Det är viktigt att komma ihåg när man ser det här varslet. Har man en gymnasieutbildning så har man en god arbetsmarknad och till och med arbetskraftsbrist inom flera yrken. Tittar man på de som varslas nu är det en grupp som är utbildad med erfarenhet och därmed goda chanser att få arbeten, säger Annika Sundén, analyschef vid Arbetsförmedlingen, till TT.

Under tisdagen röstade EU-parlamentet för ett bistånd på fyra miljoner euro som ska hjälpa tidigare anställda på Ericsson att hitta nya jobb, efter att Sverige i mars lämnade in en ansökan. Det skriver Dagens Industri.

Drygt 900 före detta Ericssonanställda väntas få ta del av pengarna som kommer från Europeiska globaliseringsfonden (EFG). Fonden hjälper ”arbetstagare som har förlorat jobbet till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen eller strukturella förändringar i världshandeln, till exempel när ett stort företag lägger ner eller flyttar produktionen till ett land utanför EU”. Fonden hjälper i regel till när 500 anställda eller fler blir av med jobbet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok