Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Goda jobbchanser för Ericssons anställda

Trots Ericsson besked om att 3 000 tjänster försvinner spår såväl forskare som Arbetsförmedlingen en ljus arbetsmarknad för de som tvingas lämna företaget.
Linnea Andersson Publicerad
Maja Suslin / TT
De som tvingas lämna Ericsson har goda möjligheter till nytt jobb, enligt både forskare och Arbetsförmedlingen. Maja Suslin / TT

Ericssons nedskärningar är, förutom de enskilda individer som drabbas, ett hårt slag mot Kumla och Borås, där 500 respektive 800 tjänster beräknas försvinna. Men det finns ljus i mörkret.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), menar dock att liknande fall historiskt sett har öppnat upp för nya jobbmöjligheter.

– Får man för sig att Sverige är slut som industrination så riskerar det att bli självuppfyllande. Det ska man akta sig för, säger han till TT.

Som exempel nämner han Saab i Trollhättan samt nedläggningarna av militärregementen runtom i landet, som lett till att det växt fram nya arbetstillfällen.

– Jag förstår att det kan tyckas lätt att säga men det är viktigt att peka på de här exemplen. Det går inte politiskt uppifrån att peka på vad det ska vara utan i stället låta det växa fram, säger Henrekson.

Läs mer: Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Han menar även att nedskärningarna på Ericsson inte är i dignitet med de historiska förändringarna inom varvsindustrin och tekoindustrin, då Borås också drabbades. Allt fler jobbar inom medelstora företag i Sverige i dag och beroendet av stora företag är inte lika stort längre, vilket gör det lättare att hantera en sådan här händelse.

På Arbetsförmedlingen menar man att arbetsmarknaden just nu är god och att det råder särskild brist på ingenjörer och IT-personal, just den kompetens som många som får lämna Ericsson har.

– Det är viktigt att komma ihåg när man ser det här varslet. Har man en gymnasieutbildning så har man en god arbetsmarknad och till och med arbetskraftsbrist inom flera yrken. Tittar man på de som varslas nu är det en grupp som är utbildad med erfarenhet och därmed goda chanser att få arbeten, säger Annika Sundén, analyschef vid Arbetsförmedlingen, till TT.

Under tisdagen röstade EU-parlamentet för ett bistånd på fyra miljoner euro som ska hjälpa tidigare anställda på Ericsson att hitta nya jobb, efter att Sverige i mars lämnade in en ansökan. Det skriver Dagens Industri.

Drygt 900 före detta Ericssonanställda väntas få ta del av pengarna som kommer från Europeiska globaliseringsfonden (EFG). Fonden hjälper ”arbetstagare som har förlorat jobbet till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen eller strukturella förändringar i världshandeln, till exempel när ett stort företag lägger ner eller flyttar produktionen till ett land utanför EU”. Fonden hjälper i regel till när 500 anställda eller fler blir av med jobbet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.