Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grönt rensar luften

Piggare och gladare. Det finns många fördelar med att ha blommor på jobbet. Det kan vara allt ifrån en flamingoblomma på skrivbordet till en hel vägg med grönt.
Åsa Frisk Publicerad 12 mars 2008, kl 16:00
En vägg med gröna växter

På 70-talet var det trendigt med ambitiösa planteringar som tog mycket yta vid kontorsentrén. Men tar man inte hand om sina blommor skräpar de ner och på 80-talet försvann de. Nu verkar det vara en våg tillbaka igen enligt Hans Andersson, grundare till Greenfortune, ett företag som bland annat säljer växtväggar.

- Många inredningsarkitekter ser det här med vertikala lösningar som ett spännande element, säger Hans Andersson.

Växtväggen består av plantor som växer på en väv med utskurna fickor som är fyllda med jord. Väven är uppspänd på en plastskiva och bevattningen sker inifrån via kanaler i väven.

På våra arbetsplatser blir luften torr, speciellt vintertid. Det kan ge irritationer i hud, på slemhinnor och i andningsvägar. Det finns också många material som utsöndrar ämnen som påverkar luftkvaliteten, till exempel skrivare, kopieringsapparater, dataskärmar och möbelklädsel.

Flera olika forskningsprojekt visar att växter renar luften. De tar inte bara upp bioutsläpp, det som vi andas ut, utan också ämnen som formaldehyd, bensen och trikloretylen. Sådant som kan finnas i till exempel plaster, textilier, pappersprodukter, färger och gummi.

Man har också i olika studier sett att växter kan minska stress. De positiva känslorna ökar, rädsla, ilska och sorg minskar.

På Hässelby blommor i Stockholm ser man ett uppsving för blommor på kontor.

Inge Utas, trädgårdsingenjör- Det är ju bra med mycket växter för luften men man ska ju också tänka på helheten. Det ska stämma in med övriga möblemanget. Och så ska man välja rätt växter storleksmässigt, säger Inge Utas, trädgårdsingenjör på Hässelby blommor.

Sortimentet av krukor är enormt och förändras ständigt med nya inredningstrender. Plast har följts av terracotta och stengods, men nu har plasten kommit tillbaka igen. Högblanka plastkrukor i bland annat svart, vitt och rött har blivit populära, speciellt höga krukor.

- Fördelen är att växten kommer upp lite och det tar mindre plats, säger Inge Utas.

De flesta av Hässelby blommors kunder har skötselavtal. Det enda kunderna ska tänka på är belysningen. De flesta växter vill ha minst 700 lux och det betyder tolv, tretton timmar dagsljus per dygn. Det uppnår man bara på fönsterbrädan.

- Ju mer ljus desto bättre såklart, men det brukar nästan alltid fungera ändå, säger Inge Utas.

Växter som många gillar i dag är bland annat Polyscias, Sansiveria (bajonettlilja), Guzmania och Anthurium (flamingoblommor). Orkidéer med vita, lila eller ljusgula blommar har också blivit ett vanligare inslag i kontorsmiljöer. De ger en färgaccent, känns lite exklusiva och är både lättskötta och hållbara.

Däremot har rundbladig fikus i princip försvunnit helt.

- Det var en debatt om allergier för något år sen och benjaminfikusen var den växt som pekades ut. Sedan dess är de borta, säger Inge Utas.

Allergiska reaktioner varierar från person till person men under de fyrtio år Hässelby blommor arbetat med växter på arbetsplatser har de bara stött på allergiska problem vid ett fåtal tillfällen. De värsta allergibovarna är de växter som antingen har rikligt med pollen eller stark doft, till exempel björkris, prästkrage, hyacint och syren.

Guzmania är en populär kontorsväxt. Andra bra luftfuktare är guldpalm, buskpalm, krysantemum, ädelbanan, fredskalla, gerbera.

Svärmorstunga, är en bra luftrenare. Det är en klassisk blomma som fortfarande är modern.

Växterna och mikroberna i jorden verkar tillsammans och ska luftreningen på jobbet fungera räcker det inte att placera en stor kruka mitt i kontorslandskapet. Forskning visar att blommorna bör stå på eller bredvid skrivbordet.

Flamingoblomman har blivit vanlig i kontorsmiljöer. Vill du ha växter som renar luften från ämnen som formaldehyd, bensen och trikloretan ska du skaffa bladracena, kantracena och gullranka.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.