Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Guldklocka? Ja, tack!

När förståsigpåarna säger att man inte ska stanna på en arbetsplats längre än tre år, finns det ändå anledning att belöna trotjänarna? Ja, det tycks åtminstone företagen anse, visar Kollegas enkät.
Redaktionen Publicerad 4 februari 2013, kl 14:25
Guldklocka på handled.

Trots att vi lever i hoppjerkornas tidevarv vill företagen belöna dem som varit med ett tag med något extra.

Fortfarande är det vanligt att man får en guldklocka efter 25 års tjänst, ofta finns möjlighet att i stället välja en annan gåva. Det är också vanligt med presenter till dem som fyller jämnt eller går i pension.

Det framgår av svaren från Unionenklubbar på företag i olika branscher.

För företagen har möjligheter att ge dyrare presenter förbättrats i och med att värdegränsen för skattefria så kallade minnesgåvor höjdes från 10 000 till 15 000 kronor vid årsskiftet.

1. Får ni en guldklocka efter lång och trogen tjänst?

2. Får ni gåvor vid andra tillfällen?

3. Är ni nöjda - eller skulle ni hellre vilja ha något annat?

 

Leif Wiklund, klubbordförande Fortum:

1. Efter 25 år i tjänst får man en guldklocka. Finns också möjlighet att välja annat.

2. När man fyller 50 och vid pension får man 5 000 kronor att köpa valfri gåva för.

3. Ja.
 

Johnny Wid, klubbordförande Svenska Spel:

1. Efter 25 års anställning bjuder Svenska Spel på en trevlig lunch och du får en gåva och blommor som uppskattning för dina insatser.

2. På din 50-årsdag får du en gåva och har möjlighet att vara ledig. På din 60-årsdag får du en blomsterbukett.

3. Har tyvärr inget svar på denna fråga.


Adrian Bordeianu, klubbordförande, Sogeti:

1. Vi får ett presentkort på 2 500 kronor när vi har jobbat i 25 år. Själv lade jag till pengar och köpte en jättefin penna, en Mont Blanc, jag har en passion för pennor.

2. Om man fyller 40, 50 eller 60 år kan man få en flaska champagne eller ett presentkort som är värt någonstans kring 250-500 kronor. Inget för 30 år. Folk som gifter sig brukar också uppmärksammas på liknande sätt.

3. Jag tycker att det är sympatiskt att det uppmärksammas och jag har inte hört några klagomål. Till jul har vi ibland fått vackra glas som också uppskattas. Däremot är det svårare att förhålla sig till småpresenter av tvivelaktig kvalitet, som till exempel t-shirtar som förlorar form och färg efter en tvätt. Jag har framfört detta till arbetsgivaren så civiliserat och ödmjukt jag har förmått, men det är känsligt att klaga på presenter...


Monika Sehlstedt, klubbordförande Astra Zeneca:

1. Ja, guldklocka efter 25 års anställning plus två semesterdagar till.

2. Vi får en gåva vid 50 år.

3. Jag kan ju bara svara för mig själv på den frågan och vill inte skåda given häst i munnen, jag är nöjd.


Susanne Håkansson, klubbordförande Ikea:

1. Ingen guldklocka men ett presentkort på en resa eller inköp på IKEA-varuhuset är det som gäller vid antingen 50-årspresent, 25 år i företaget eller pensionering. Vi får bestämma vilka två av dessa vi vill ha, på grund av skatteregler kan vi inte få alla tre. Presentkortet är på 8 000 kr.

2. Se ovan.

3. Vi är nöjda till hundra procent.


Åsa Wisborg, klubbordförande Sveriges Radio:

1. Ja det får vi. Vi får en månadslön.

2.  Nej.

3. Jag kan inte svara för alla, men jag tycker att det är väldigt generöst.


Bert Edbom, klubbordförande Ica:

1. Jo, vi får Guldklocka efter 25 år, alternativt en cykel eller något guldsmycke. Vet inte vilket värde det får uppgå till.

2. Vad jag vet så får vi en vecka extra betald semester det år man fyller 50 år.

3. Det är svårt att svara för alla andra, men jag tror rent generellt att man skall uppmuntra personer som stannar kvar på företaget.
 

Hans Fryklund, klubbordförande Hewlett Packard:

1. Vi får tio aktier efter 30 år i företaget.

2. Nej inga gåvor. Däremot finns det en summa så att den lokala chefen kan ordna med tårta och blommor när någon fyller 50 eller går i pension.

3. Det är nog lite olika. Men vi är ju ett globalt företag det här styrs utifrån nu, vilket är synd eftersom den svenska ledningen sitter närmast. Jag vet inte om vi skulle vilja ha mer, det är ju ändå inga större pengar i det här, störst betydelse har det nog i och med att folk tycker det är trevligt och att man blir uppmärksammad.

 

Anna Centerdal, klubbordförande Adecco:

1. Vi har ju inte funnits så länge. Men våra innemedarbetare har fått en designad skål efter tio år. Eftersom det är den närmaste chefen som ansvarar för uppvaktningen ser det väldigt olika ut när det gäller våra konsulter, men själv fick jag en designad ljusstake när jag jobbat i tio år. Värdet på gåvan får vara upp till 1200 kronor.

2. Den som fyller 50 får en dags permission och blir också uppvaktad med blommor, tårta och en gåva till ett värde av upp till 1500 kronor. Alla ska också uppvaktas och få en mindre gåva vid andra jämna födelsedagar, giftemål och om man får barn.

3. Det finns inget missnöje med nivåer eller så utan gäller i så fall att en del chefer haft dåligt koll och missat att uppvakta en del konsulter. Vi försöker nu få till så att samma uppvaktning ska gälla för alla men har inte kommit dit än.

 

Rolf Lind, klubbordförande Schenker:

1. Nej, vi får en summa att handla för. Hittills har det varit runt 3000 kronor men det ska väl ändras i år.

2. När man fyller 50 och går i pension får man också pengar.

3. Jag tror alla är ganska nöjda med det.

 

Caroline Selander, klubbordförande Amnesty:

1. Nej

2. En present vid jämna födelsedagar

3. Vi är nöjda

 

Anette Ericson, klubbordförande Scan:

1. Vi uppmärksammar jubilarer både efter 25 år på företaget och efter 35. De får en summa pengar, runt 6 000 kronor att handla något för.

2. När man fyller 50 får man också en summa, hur stor den är beror på hur länge man varit anställd.

3. Ja, jag vet att det uppskattas av dem som får det. Tidigare fick man silverljusstakar när man varit anställd 25 år och när det togs bort och man inte fick någonting under en tid blev många besvikna.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.