Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Handläggare påverkar sjukfrånvaron

Personer som tilldelas en handläggare som är positiv till Försäkringskassans regelvek är sjukskrivna i snitt tre dagar kortare tid än dem med handläggare som tycker att reglerna är strunt. Det visar en ny rapport från ISF.
Lina Björk Publicerad 31 januari 2014, kl 11:19

Handläggare på Försäkringskassan har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen. De fattar beslut om ersättning och tar initiativ till stöd och hjälp som kan vara nödvändiga för att du ska kunna återgå i arbete.

Men trots att lagar och styrdokument reglerar mycket av handläggarnas arbete, finns det fortfarande handlingsutrymme i att fatta egna beslut. Och det är detta handlingsutrymme som ISF har studerat i en ny rapport.

- Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om handläggarnas betydelse för sjukfrånvaron. Vi har studerat deras  syn på regelverk, uppsatta mål, hur säkra de är på olika begrepp och hur viktigt de tycker att det är med samverkan mellan till exempel Försäkringskassan, sjukvården och Arbetsförmedlingen, säger Patric Hägglund, projektledare och en av författarna till rapporten.

Resultatet visar att ju positivare syn handläggarna har på regelverk och betydelsen av att nå uppsatta mål inom verksamheten, desto kortare sjukskrivningar. Skillnaderna mellan dem som var mest positiva och dem som tyckte att reglerna är oviktiga motsvarar i genomsnitt tre sjukskrivningsdagar.

- Effekten kan tyckas vara begränsad för genomsnittet, men kan få stora konsekvenser för den enskilda. Handläggarnas acceptans för regelverket är viktig från både effektivitets- och rättssäkerhetssynpunkt.

En positiv inställning till samverkan, rehabilitering och utredning tycktes inte ha någon betydelse för sjukskrivningstiden. Däremot kunde man se längre sjukskrivningsperioder för personer som handlades av handläggare som var positiva till avstämningsmöten som utredningsmetod.

- Vi såg en skillnad på en sjukskrivningsdag i jämförelse med dem som var mest positiva och dem som var mest negativa. Att sjukskrivningen förlängs, beror sannolikt på att avstämningsmötena används alltför frekvent, säger Patric Hägglund.

Fakta

Rapporten presenterades under ett seminarium anordnat av AFA-försäkring.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt inom socialförsäkringsområdet.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.