Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

"Har aldrig anmält vab"

Tvåbarnspappan Carl-Michael Bergman har aldrig anmält vab, men vobbar ofta. Barn i 12-årsåldern är absolut för små för att vara ensamma hemma när de är sjuka, tycker trebarnspappan Peter Bergström men trebarnsmamman Helena Johansson har ibland låtit sina barn vara hemma själva, om de varit förkylda eller lite hängiga.
Petra Rendik Publicerad 24 februari 2014, kl 09:38

Carl-Michael Bergman, två barn, 10 och 12 år gamla. Vd, Stockholm:
-
Att kontakta Försäkringskassan när barnen är sjuka finns inte på min radar. För en tid sedan var killarna lite krassliga och jag kände att de behövde mig hemma. Så jag var det. När barnen hade somnat, jobbade jag ikapp. Det är ofta så jag gör, jobbar kvällar och nätter om jag varit hemma på dagen. Ska tilläggas att jag är ensamstående förälder på heltid.

- Med dagens teknik kan man sköta mycket av arbetet hemifrån. Jag vet inte riktigt var gränsen går mellan arbete och vara hemma med sjukt barn, det är därför jag aldrig anmält vab.

- Visst kan jag låta barnen vara hemma ensamma, det är tillståndet som får avgöra. De är självständiga och har inga problem med att softa själva men vid illamående eller hög feber vill jag vara där och ta hand om killarna. Sjuka barn behöver lite närhet och kärlek, det är nog den bästa medicinen. Då spelar det ingen roll om du är 11 eller 12 år gammal.

Peter Bergström, tre barn 12, 18 och 20 år. Systemutvecklare och it-konsult. Skellefteå:
- Jag tycker att barn i 12-årsåldern är absolut för små att vara hemma själva när de är sjuka. En vuxen måste finnas där för att få i barnen mat och dryck. Min 12-åring får inte vara ensam hemma om hon är sjuk. Mina äldsta barn fick börja med det från 14–15 års ålder vid lättare förkylning. Men jag har inte velat lämna dem ensamma vid hög feber eller magsjuka.

- Som tur är bor mormor och farmor nära så de har kunnat ställa upp eller så har min fru och jag gått omlott när barnen varit sjuka. Ibland har jag jobbat hemma. Jag vet att det går vabba äldre barn men trott att det har krävts allvarlig sjukdom eller sjukhusvistelse.

Helena Johansson, tre barn 4, 7 och 15 år. Logistikchef, Stockholm:
- Min äldsta har varit ensam hemma från det att hon varit 10-12 år gammal om hon har varit lite förkyld eller hängig. Det har alltid varit okej för henne, hon ville till och med vara hemma själv redan när hon var ännu yngre. Men ofta har jag kommit hem tidigare från jobbet de dagarna eller så har jag jobbat hemma.

- Mina barn har inte varit sjuka så mycket som tur är, det värsta har väl varit kräksjuka. Då vill jag att en vuxen ska vara hemma och det gäller nog fortfarande fast hon nästan är 15 år.

Carola Davidsson, tre barn 12, 13 och 15 år. Försäljare på Systembolaget, Kalmar:
- Barnen har inte varit sjuka så mycket när de är så här stora men visst har det hänt. Då har vi fått lösa det på lite olika sätt. Jag har inte möjlighet att arbeta hemifrån så mormor eller någon annan har fått rycka in eller så har barnen fått vara hemma själva.

- Men jag skulle ha svårt att låta dem vara själva hemma vid magsjuka eller väldigt hög feber. De gånger som jag har ansökt om tillfällig föräldrapenning för barn över 12 är när jag har varit hos läkaren med något av barnen. En halv arbetsdag kan försvinna. Jag har fått ett intyg från läkaren och då har det aldrig varit några problem att få ersättning.

Kollegas undersökning:

975 personer har svarat på frågor som handlar om hur man löst livspusslet när barn i åldern 12-18 år blivit sjuka.

21 procent av de tillfrågade har hemmavarande barn som är under 18 år.

61 procent av dem har låtit barnen vara ensamma hemma när de varit sjuka.

37 procent har jobbat eller vobbat.

10 procent har tagit ut semester.

2 procent har sjukanmält sig själva för att vara hemma med barnen.

De vanligaste sjukdomarna som barnen haft är förkylning (66 procent), hög feber (34 procent), influensa (29 procent) och magsjuka (17 procent).

45 procent skulle vilja att det fanns möjlighet att vabba även äldre barn.

34 procent tycker att det går bra att jobba hemma när barnen är sjuka.

30 procent är nöjda som reglerna är nu.

Kollega / Novus

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.