Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här föds företagen

Härjedalen är femte bästa kommun i Sverige på att starta nya företag. Och därmed den kommunen utanför Stockholms län där flest företag ploppar upp. Mycket tack vare den blomstrande besöksnäringen.
Linnea Andersson Publicerad 20 februari 2015, kl 13:29

Under 2013 startade sammanlagt 69 242 nya företag i Sverige. Som går att läsa i kartan ovan startas flest nya företag i storstadsregionerna. Dels för att det bor många människor där och dels för att kommunerna ligger tätt.

Bland de tio kommuner som har flest nystartade företag ligger sex stycken i Stockholms län. Allra bäst på att skapa nya företag är man i Danderyds kommun, med ett snitt på 21,1 per 1 000 invånare.

Härjedalens kommun snittar på 17 företag per 1 000 invånare och hamnar alltså på en femteplats.  Att det startar så många företag här beror till stor del på utvecklingen inom besöksnäringen. Det menar Annika Myhr, näringslivsutvecklare på Härjedalens kommun. Kommunen har bara drygt 10 000 invånare men är, tack vare dess stora yta, Sveriges tredje största skidområde.

Skidåkandet hör dock vintersäsongen till och därför krävs det ofta att näringsidkarna andra jobb under resten av året. Många jobbar med en sak under vintersäsongen, en annan under våren och har till och med en tredje sysselsättning under sommarhalvåret.

– Vi har väldigt låg arbetslöshet, här är man påhittig och skär det guld som finns. Har man gjort ett aktivt val att leva, verka och bo här så tar man de chanser som dyker upp, säger Annika Myhr.   

Ett typiskt nystartat företag i Härjedalens kommun kan vara ett aktivitetsbolag. Annika Myhr berättar om ett exempel med en kvinna som driver längdskidskola i Bruksvallarna under vinterhalvåret och jobbar som copywriter och marknadsförare när det är lågsäsong. Dessutom jobbar hon även som ”mässgeneral” eller koordinator för olika evenemang.

Just evenemangen och mässorna har ökat i takt med besöksnäringens uppgång.

– När folk åker på semester, under både sommar och vinter, vill de ha någonting att göra. Och då växer det fram evenemang. Det kan vara skidtävlingar på vintern och cykeltävlingar eller stora mässor på sommaren.

Liksom många andra inlandskommuner brottas Härjedalen med en minskande befolkning. Men trots det kan de se att fler yngre människor är intresserade av att jobba med friluftsaktiviteter och ser till att hitta yrken inom ”outdoor”-branschen även på sommaren. De nya företagen startas både av bofasta personer och av dem som endast lever i Härjedalen under vissa säsonger.

En annan typ av entreprenad inom besöksnäringen är att bygga stugor eller lägenheter för uthyrning. Något som kräver mycket samarbete med kommunen, då man måste se över vatten och avlopp eller andra infrastrukturella frågor.

Det största hindret för nya företag är finansieringen. Enligt Annika Myhr är det jättesvårt för småföretagare att få små lån. Vore det lättare att få lån skulle det förmodligen starta ännu fler nya företag i Härjedalen.

– Det gäller verkligen att visa att man har jobbuppdrag så att man kan betala lån och amorteringar. Annars går affären vidare till någon annan som har de där pengarna som du inte får i lån.

– ­Det är synd att man ändrade reglerna för starta eget-bidraget som var en jättebra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det krävs ett visst mått av mod att sluta på ett jobb där man har en fast inkomst och starta eget-bidraget har varit en puff i ryggen för att våga ta det steget. En del misslyckas men det är många som det går bra för och företagen får många människor i arbete.

Kartan ovan visar antal nystartade företag (inklusive kommunägda företag) per 1000 invånare i kommunen, 2013. För markören över prickarna för att se exakta antal nystartade företag i varje kommun.

Företagen som ingår är de har registrerats och fått ett organisationsnummer under 2013 och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Företag betraktas om nystartade om verksamheten är helt nystartad eller att den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst 2 år.  Källa: Tillväxtanalys.

Starta eget-bidrag

Om man är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta eget företag kan man i vissa fall få ”starta eget-bidrag”, som egentligen heter stöd till start av näringsverksamhet. Stödet motsvarar beloppet du är berättigad till via a-kassan och betalas ut i sex månader.  
Den förra regeringen ändrade reglerna för starta eget-bidraget så att det sedan den 1 november 2013 i första hand är personer som är eller som riskerar att bli långtidsarbetslösa som beviljas bidraget.  

Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.