Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hjälpte kollega i häkte - fick sparken från ABB

ABB-tjänstemannen lånade ut pengar för att hjälpa en svensk kollega som hamnat i kongolesiskt häkte. Men bolaget hävdar att Unionenmedlemmen betalat ut pengar för att påverka åklagare och avsluta polisutredningar och gav honom sparken. Unionen har nu stämt ABB i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 12 februari 2014, kl 12:15
AP/TT
Kongo Kinshasa, Zaire Skyline. AP/TT

Unionenmedlemmen har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år. Den 21 juni förra sommaren fick han beskedet att den kongolesiska polisen hade gripit en av ABB:s svenska konsulter och beslagtagit nycklarna till bolagets bilar.

På plats i häktet fick Unionenmedlemmen träffa konsulten som berättade att han blivit fråntagen alla sina pengar. ABB-tjänstemannen lånade ut 100 dollar till konsulten på plats, pengar som användes för att betala vakterna för att slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet.

Konsulten släpptes ur häktet dagen efter sedan han erkänt sitt brott och betalat böterna med pengar han fått låna av flera kollegor på företaget. Unionenmedlemmen såg till att de som lånat ut pengar fick tillbaka dem genom att låna ur ABB:s kassa. Mannen meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.

ABB har en helt annan syn på det inträffade. Företaget hävdar att mannen godkänt en betalning på 4 500 dollar till en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag. Unionenmedlemmen nekar till anklagelserna.

Den andra incidenten utspelade sig kort därpå. Till följd samarbetssvårigheter med en lokalanställd administratör ansåg ABB-tjänstemannen att kvinnan skulle sägas upp. Hon erbjöds ett avgångsvederlag som hon accepterade i början av juli 2013.

Några dagar senare konfronterades mannen och hans hustru av kongolesisk säkerhetspolis när de befann sig på en flygplats i Kolwezi, huvudstad i provinsen Lualaba. Paret tvingades med till säkerhetspolisens kontor där de blev fråntagna pass och pengar. Orsaken till gripandet uppgavs vara att uppsägningen av kvinnan var felaktig och polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Unionenmedlemmen accepterade kravet, vilket enligt polisen var detsamma som ett erkännande av att han hade begått ett brott genom att undanhålla pengarna. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund.

Trots denna kovändning krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som mannen betalade ur egen ficka. Det gällde även advokatarvodet på 500 dollar. Även detta rapporterade mannen till ABB i Sverige direkt efteråt.

Företaget är dock av en annan mening och anklagar Unionenmedlemmen för att ha betalat 1 500 dollar till de kongolesiska myndigheterna för att de skulle avsluta  utredningen av den lokalanställda kvinnan. Enligt ABB har mannen brutit mot företagets uppförandekod vid båda incidenterna.

Händelserna utreddes av ABB under sommaren men först i december, drygt fyra månader senare, agerade bolaget och avskedade tjänstemannen. Enligt Unionen var dock händelserna som företaget åberopar preskriberade när avskedandet gjordes eftersom de strider mot den så kallade tvåmånadersregeln.

Unionen, som nu stämt ABB i Arbetsdomstolen, bestrider också att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod. Anklagelserna utgör, enligt förbundet, inte saklig grund för en uppsägning och man kräver nu 150 000 kronor i skadestånd.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.