Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hjälpte kollega i häkte - fick sparken från ABB

ABB-tjänstemannen lånade ut pengar för att hjälpa en svensk kollega som hamnat i kongolesiskt häkte. Men bolaget hävdar att Unionenmedlemmen betalat ut pengar för att påverka åklagare och avsluta polisutredningar och gav honom sparken. Unionen har nu stämt ABB i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 12 februari 2014, kl 12:15
AP/TT
Kongo Kinshasa, Zaire Skyline. AP/TT

Unionenmedlemmen har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år. Den 21 juni förra sommaren fick han beskedet att den kongolesiska polisen hade gripit en av ABB:s svenska konsulter och beslagtagit nycklarna till bolagets bilar.

På plats i häktet fick Unionenmedlemmen träffa konsulten som berättade att han blivit fråntagen alla sina pengar. ABB-tjänstemannen lånade ut 100 dollar till konsulten på plats, pengar som användes för att betala vakterna för att slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet.

Konsulten släpptes ur häktet dagen efter sedan han erkänt sitt brott och betalat böterna med pengar han fått låna av flera kollegor på företaget. Unionenmedlemmen såg till att de som lånat ut pengar fick tillbaka dem genom att låna ur ABB:s kassa. Mannen meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.

ABB har en helt annan syn på det inträffade. Företaget hävdar att mannen godkänt en betalning på 4 500 dollar till en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag. Unionenmedlemmen nekar till anklagelserna.

Den andra incidenten utspelade sig kort därpå. Till följd samarbetssvårigheter med en lokalanställd administratör ansåg ABB-tjänstemannen att kvinnan skulle sägas upp. Hon erbjöds ett avgångsvederlag som hon accepterade i början av juli 2013.

Några dagar senare konfronterades mannen och hans hustru av kongolesisk säkerhetspolis när de befann sig på en flygplats i Kolwezi, huvudstad i provinsen Lualaba. Paret tvingades med till säkerhetspolisens kontor där de blev fråntagna pass och pengar. Orsaken till gripandet uppgavs vara att uppsägningen av kvinnan var felaktig och polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Unionenmedlemmen accepterade kravet, vilket enligt polisen var detsamma som ett erkännande av att han hade begått ett brott genom att undanhålla pengarna. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund.

Trots denna kovändning krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som mannen betalade ur egen ficka. Det gällde även advokatarvodet på 500 dollar. Även detta rapporterade mannen till ABB i Sverige direkt efteråt.

Företaget är dock av en annan mening och anklagar Unionenmedlemmen för att ha betalat 1 500 dollar till de kongolesiska myndigheterna för att de skulle avsluta  utredningen av den lokalanställda kvinnan. Enligt ABB har mannen brutit mot företagets uppförandekod vid båda incidenterna.

Händelserna utreddes av ABB under sommaren men först i december, drygt fyra månader senare, agerade bolaget och avskedade tjänstemannen. Enligt Unionen var dock händelserna som företaget åberopar preskriberade när avskedandet gjordes eftersom de strider mot den så kallade tvåmånadersregeln.

Unionen, som nu stämt ABB i Arbetsdomstolen, bestrider också att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod. Anklagelserna utgör, enligt förbundet, inte saklig grund för en uppsägning och man kräver nu 150 000 kronor i skadestånd.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."