Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hur hanterar du skitsnack?

Alla har vi varit med om att det snackas skit på arbetsplatsen. Men om det är du som är chefen och en medarbetare kommer till dig för att tala illa om en kollega - hur agerar du?
Publicerad 21 maj 2014, kl 13:31
Från vänster: Dag Erenius, My Schüldt, Alexandra Thomas.

Du hämtar kaffe i fikarummet. Ingen är där utom din medarbetare Andreas. Efter lite kallprat ser han sig plötsligt om, lutar sig fram och säger, halvviskande:

”Jag vill ju inte tala illa om folk, men ... Bengt blev väldigt full på personalfesten … jag tror han har alkoholproblem. Och inte sköter han sitt jobb heller.”

Hur ska du agera? Säga ifrån att skitsnack inte är okej – att du som chef, ingen annan, avgör om någon sköter sitt jobb? Eller tvärtom, ta det som en signal om ett viktigt problem? Berätta hur du skulle göra i kommentarsfältet, eller läs hur en chef, en konsult och en psykolog resonerar:

Dag Erenius, Site service manager på Akzo Nobel, Malmö och vinnare av Positions chefspris 2010:
– Ta tag i det! Agera i stunden, tänker jag. Be om fler argument. Säg att det här ska jag kolla upp. Stämmer det eller inte? Det kan vara besvärligt och ta tid, men det måste absolut göras. När chefen visar att synpunkter tas på allvar förstår också medarbetaren att man inte kan slänga ur sig synpunkter om kollegorna hur som helst. När jag vet vad hur det egentligen står till och har tagit tag i problemet, då tar jag bort grunden för skitsnacket.

- Min erfarenhet är att skvaller och skitsnack blir vanligare om företaget är under press, och när ledningen inte kommunicerar med medarbetarna. Så prata med dina medarbetare, berätta vad som händer. Det är mitt råd.
 
Konsulten My Schüldt, har hjälpt team och ledare att fungera bättre i 25 år.
– Ta tag i det genast! Ta reda på fakta så mycket du kan, och var så diskret du kan.
Mycket beror på sammanhanget: Hur väl känner du Andreas? Är det här första gången han kommer med något liknande? Be Andreas om mer information och exempel.

- Detta att Bengt var full och inte jobbar, det är specifikt och värt att ta på allvar. När missbruk märks på jobbet, då har familjen känt till det i tio år, brukar man säga. Då kan chefens agerande vara det som räddar en människa. Ta reda på Bengts sjukfrån­varo, snacka med chefskollegor, kolla Bengts arbetsprestation och prata till sist med Bengt.

- Det finns en risk att man till­fälligt spär på grundlösa rykten. Om det går fler rykten får man ta upp spelreglerna på jobbet: att vi ska prata med varandra och inte om varandra. Och om alltihop var skitsnack, då är det And­reas du måste prata med.

Psykologen Alexandra Thomas, med chefsposition på konsultföretaget Move Management:
– Tydliggör att du inte kan säga något till Bengt innan du sett något själv. Be att få fler exempel, det är ju två problem det handlar om – dels alkoholproblemet, dels arbetsprestationen.

- Säg till Andreas att samtalet måste stanna mellan honom och dig. Ge en signal om att det här tar vi inte i fikarummet. Vill Andreas sätta dit Bengt eller handlar det om omtanke? För medarbetare som fastnat lite, inte är nöjda med arbetsuppgifterna och inte når målen kan skitsnack bli det som håller gruppen samman.

- För att komma ifrån skitsnack kan man ha en runda på något möte där alla får berätta om sin vecka. Lyssna efter gnäll, och var uppmärksam på medarbetarnas kroppsspråk, som om någon himlar med ögonen. Prata om gruppdynamiken i medarbetarsamtal och visa att du som chef värde­sätter god stämning.

Jonas Fredén
Åsa Nilsson Rönnqvist
[email protected]

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].