Vill du ha kul på jobbet är vård och omsorg branschen för dig. Enligt en ny rapport är det där vi skrattar allra mest. Dystrare är det bland de som arbetar på kontor, inom HR och administration.
Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju. Om det stämmer tar den senaste Glädjerapporten 2014, en undersökning om skratt och glädje på Sveriges arbetsplatser, ingen ställning till. Men att då och då ha kul på jobbet är viktigt för hälsan och lönsamheten, det har flera tidigare undersökningar visat.
Enligt rapporten skrattar vi på jobbet i genomsnitt 5,1 gånger per dag. Men cheferna skrattar faktiskt mer än genomsnittet och de vill gärna lätta upp stämningen med att få andra att skratta också. Samtidigt visar rapporten att det är de med högre utbildning som har lättare att hålla sig för skratt och att tjänstemän skrattar mindre än arbetare.
Mest kul har de som arbetar inom vård och omsorg medan man skrattar lite mindre på kontor och HR-avdelningar. En anledning till det kan vara att man inom vårdyrken möter människor oftare och då uppstår skratt medan på kontor sitter vi ofta i sällskap med datorn, inget som direkt kittlar skrattmuskeln.
De som känner att de har inflytande på jobbet har lättare till skratt precis som de som gillar sina kollegor och ofta lunchar med varandra.
Vad är det då som får oss att skratta på jobbet? Humoristiska, uppsluppna samtal eller kommentarer och att höra någon annan skratta är sådant som vi tycker är kul, likaså interna skämt om jobbet. Lekar och bus roar vissa men inte stockholmare.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av bemanningsföretaget Adecco bland drygt 2 200 yrkesverksamma personer i Sverige.
Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika
Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox
Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat
– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna.
De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.
Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka
Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.
– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson.
Delat rum ger delad arbetsbörda
Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.
Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män
Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats.
I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten.
Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.
– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson.
Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser
Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet.
– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson.
Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson.
Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö
Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips.
– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret.
Avskalad trend inte trevlig
Arkitekten Christina Bodin Danielsson tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer.
– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon.
Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö
1. Eget rum
Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer.
2. Delat rum/kontor (två, tre personer)
Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar.
3. Traditionella kontorslandskap
Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap.
➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. ➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. ➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.
4. Aktivitetsbaserade kontor Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. ➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. ➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.
➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen.