Diskriminering på agendan

2010-07-07 Vänsterpartiet vill se en lönekartläggning varje år medan Folkpartiet tror att rut-avdraget kan vara en väg till ett mer jämställt arbetsliv. Under tisdagen ansattes de båda partierna i heta stolen i Almedalen. Moderator var Unionens likabehandlingsspecialist Shadé Jalali.

Undersökningar från både fackförbund och arbetsgivare visar att Sveriges arbetsplatser har mycket att lära vad gäller jämställdhet. Bland annat har man sett att småbarnsföräldrar halkar efter i lön när de kommer tillbaka från föräldraledighet, att HBT-personer har svårt att vara öppna med sin sexuella läggning och att det fortfarande finns stora klyftor i lönesättningen mellan män och kvinnor. När Vänsterpartiet fick frågan vilka reformer de planerar för att förbättra situationen för de anställda svarade riksdagsledamoten Alice Åström i första hand lönekartläggning.

- En lönekartläggning måste ske varje år och omfatta minst tio personer eller mer för att anses användbar. Dessutom skulle vi gärna se en mer jämställd föräldraförsäkring, vilket är det enda sättet att komma ifrån att kvinnor hamnar på efterkälken efter att de fått barn. Som tredje och sista reform skulle vi även vilja se att arbetsplatserna görs mer tillgängliga, så att människor med funktionsnedsättning kan delta i arbetet utan hinder.

Folkpartiets riksdagsledamot Gulan Avci poängterar istället möjligheterna med sänkta arbetsgivaravgifter och bonus till män som väljer att dela på föräldraledigheten.

- Det måste bli billigare för arbetsgivare att anställa unga, som annars hamnar utanför arbetslivet. Dessutom skulle vi vilja se ett ökat belopp i jämställdhetsbonusen så att man får ett incitament att dela dagarna. Sist men inte minst vill jag behålla rut-avdraget, som förutom att skapa jobb även ökar jämställdheten då kvinnor som förut stått långt bort från arbetsmarknaden har kunnat arbeta.

Båda partierna nämner könsdiskriminering i sin agenda. Men ändå är det inte det som anmäls mest till DO. Det är etnicitets- och funktionsdiskriminering.

För att komma undan den etniska diskrimineringen tror Alice Åström att man bör införa anonyma ansökningshandlingar då man söker jobb. Men den största kraften bör man lägga på att förändra attityderna.

- Det går inte att endast lagstifta om sådana saker. Om en arbetsgivare säger nej på grund av att en person inte kan tillräckligt mycket svenska är det en sak, men majoriteten av all diskriminering är strukturell och sker redan vid ansökningstillfället, till exempel då en person med utländskt namn sållas bort.

Gulan Avci tror att en höjd diskrimineringsersättning kan få arbetsgivarna att tänka till.

- Det ska kosta att diskriminera. Om företaget får betala 50 000 till en person som sållats bort tänker de nog till innan de begår samma misstag igen.

Slutligen fick Gulan Avci och Alice Åström ge varsitt löfte till väljarna.

- Jag lovar att arbeta vidare för att alliansen ska ha fortsatt makt och därmed behålla rut-avdraget som kan bli en så viktig del i livspusslet, sade Gulan Avci.

- Och jag lovar att ta steg i rätt riktning så att vi kan få en riktigt bra föräldraförsäkring. Så länge vi inte ser föräldraskapet som delat kommer vi aldrig att bli jämställda, sade Alice Åström.