Bild: Björn Wanhatalo

Coachades till drömjobbet

2010-07-08 När Helena Jonsson blev arbetslös tog det inte lång tid innan modet sjönk. Med hjälp av en jobbcoach tog hon sig tillbaka till arbetslivet och drömjobbet på polisens ledningscentral i Umeå.

Behöver du en sparringkompis? Orden lyste från dataskärmen. Det var ju precis det Helena Jonsson letade efter. Efter åtta månaders anställning på en nagelstudio blev hon och samtliga hennes kollegor uppsagda. Förhoppningen var att de anställda skulle ta över salongen av den förra ägaren, men efter en genomgång av ekonomin stod det klart att kostnaderna översteg tillgångarna. Helena Jonsson blev istället arbetslös och det tog inte lång tid innan modet sjönk.

- Jag hade arbetat på så många ställen: ridskola, bensinmack, varit egen. Men trots all erfarenhet, kändes det som att jag inte var värd någonting när jag inte kunde försörja mig. Det var ju inte så jag hade tänkt mig livet.

Kort efter uppsägningen började hon leta nytt jobb. Samtidigt skulle hon söka ersättning från a-kassan och skriva ett cv.  

- Facket har koll på sin bit och Arbetsförmedlingen sin, men ingen kunde se helheten. Det var därför jag nappade när Arbetsförmedlingen sade att jag skulle utnyttja en utomstående aktör som kunde hjälpa mig i jobbsökandet.

Efter att hon hittat annonsen om sparringkompisar på nätet, föll valet på Kunskap och Kompetens. Men förhoppningen att få hjälp var till en början låg. I media cirkulerade rubriker om jobbcoacher, som inte förde tankarna till en gyllene karriär.

- För mig var jobbcoacher ett sätt att fördriva tiden för lata arbetslösa som inte orkade skriva ett eget cv eller gå på intervju. Nu var det mig det handlade om och jag var tvungen att omvärdera hela konceptet.

Första mötet med jobbcoachen Jenny Feltenmark blev känslosamt. Istället för att prata om vilka jobb hon hade sökt och hur framtidsplanerna såg ut, så grät hon. Och det fortsatte hon att göra både andra och tredje mötet.

- Jag tilläts tycka att livet sög. Det avgörande var att jag inte behövde prestera för att få ha kvar en dialog. Jag fick vara ledsen ett tag, för det är en sorg att inte ha ett jobb.

Efter den första tiden kom dock en vändning. Helena och hennes coach började planera livet på bred front. Hon sökte in till utbildningar, gjorde högskoleprovet, gick på anställningsintervju, skrev ansökan och presenterade sig för företag.

- Jag lärde mig att tyda annonser och sätta mina erfarenheter på pränt som meriter. Det var inte bara ett sätt att resonera kring vad jag vill uppnå i dag, utan vem jag vill bli när jag är färdig som människa. Visst var det jobbigt att vara driven hela tiden, men när jag inte orkade tog Jenny vid och pushade mig.

I april fick hon en praktikplats på polisens ledningscentral i Umeå. Där tar hon emot larmsamtal och delegerar och prioriterar polisens patruller till platser där det hänt olyckor.

Det är ett ansvarsfullt jobb - och ett drömjobb.

- Jag hade aldrig sökt med det självförtroende jag hade för ett halvår sedan. Efter praktiken blev jag anställd och förhoppningarna är att jag blir kvar här.