Unionen är emot kvotering - men för positiv särbehandling

2012-10-11 Nio av tio ledamöter i bolagsstyrelserna i EU är män och nu väntar ett lagförslag för att få in fler kvinnor. Även Unionen vill ha en jämn könsfördelning, men inte till vilket pris som helst.

Positiv särbehandling eller kvotering?

Kvotering innebär att en andel av platserna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Det kan vara till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige.

Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen

EU-kommissionären Viviane Reding vill ha en lag för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna och hänvisar bland annat till en undersökning som visar att könsmixade företag har bättre ekonomiska resultat än mansdominerade. Även om förslaget i de senaste veckornas debatt kommit att benämnas som en "kvoteringslag", så säger Viviane Reding själv att det snarare handlar om "positiv särbehandling".

- Jag tycker inte att man ska favorisera kvinnor men man ska ge kvinnor en chans, säger Viviane Reding i en intervju.

Reding vill att europeiska bolagsstyrelser ska välja kvinnor framför män till ledamöter, om de har samma kvalifikationer. De bolag som inte uppnått en fördelning med minst 40 procent kvinnor till 2020, ska bestraffas med bland annat böter. Några EU-länder har redan instiftat liknande lagar.

Inom Unionen är man skeptisk till kvotering eftersom man tror att det motverkar sitt syfte.

- Om man med kvotering menar att man plockar in personer oberoende av kompetens, när den enda kvalifikationen är att de är av rätt kön så är vi emot det. Det är uppenbart för oss att det finns kvalificerade kvinnor men vi arbetar hellre med positiv särbehandling. Risken är att man inte förändrar synsättet när man kvoterar, att människor fortsätter tänka att det finns män som är mer kvalificerade för jobbet än de kvinnor som blivit inkvoterade, säger Peter Hellberg 1:e vice ordförande på Unionen.

Han säger att Unionen försöker föregå med gott exempel när de samarbetar internationellt med andra fackförbund, genom att man har absolut jämställdhet i sina styrelser.

- Jag tycker hela kvoteringsdebatten blir lite konstig, att det är antingen eller. Det är precis som att man har gett upp, att det inte kommer att ske någon förbättring förrän vi kvoterar. Det vi är rädda för är tvärtom att om vi börjar kvotera så får vi inte till förändringen. Eller vi får till en procentuell förändring men inte någon förändring i synsättet.

Sverige har, tillsammans med ett tiotal andra medlemsländer, redan på förhand motsatt sig lagförslaget. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) och näringsminister Annie Lööf (c) skriver i ett brev till EU-kommissionen att de inte tror på kvotering, uppger TT. De menar dels att det bör vara upp till varje land att bestämma hur man vill öka den kvinnliga representationen och dels att lagen skulle göra intrång på aktieägarnas ansvar att styra bolagen.

Före detta jämställdhetsministern Margareta Winberg (s) hotade 2002 med en kvoteringslag om inte könsfördelningen i svenska bolagsstyrelser förbättrades markant. På två år mer än fördubblades antalet kvinnor i styrelserna och mellan 2001 och 2010 steg andelen från 5,3 till 22 procent. I år är första året sedan 1999 som antalet kvinnor i styrelserna minskar.