Kurt Paulsson har kämpat i 30 år för att få en rimlig ersättning för den uppfinning han och hans kollegor gjorde i slutet av 1970-talet. Bild: Anders G Warne

30-årig kamp mot telejätten

2012-10-26 Hänvisningsdatorn som Kurt Paulsson och hans arbetskamrater uppfann inbringade företaget dåvarande Televerket över 300 miljoner kronor. Nu, 30 år senare kämpar han fortfarande för att de skall få den ersättning som lagen ger dem rätt till.

I slutet av 1979 förverkligade fyra ingenjörer på Televerket, nuvarande Telia Sonera, sina idéer i en uppfinning som skulle komma att revolutionera Sveriges växelsystem. De hade uppfunnit en så kallad hänvisningsdator som innebar att anställda själva kunde knappa in orsaken till frånvaro och beräknad återkomst och slapp ringa till telefonisten.

Datorn blev en succé. Väntetider och anrop till telefonisten minskade, belastningen på telefonnätet blev mindre. Under 1980-talet installerades den hos nästan alla större företag myndigheter och organisationer

Men när de fyra ingenjörerna begärde ersättning för sin uppfinning tog det stopp. De erbjöds 216 000 kronor - en mycket blygsam summa med tanke på de vinster som Televerket beräknades göra.
- Vi var övertygade om att vi hade kommit på någonting som Televerket skulle komma att tjäna stora summor på. Att erbjuda oss 216 000 kronor var skamligt. Vi föreslog att ersättningen i stället skulle utbetalas i form av royalty, säger Kurt Paulsson, arbetsledare för ingenjörerna och den som drivit fallet under alla år.

När de inte kunde komma överens med företaget vände sig ingenjörerna till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, SNAU, som rekommenderade tre miljoner, som då var den högsta summan som någonsin föreslagits för en uppfinning. 

Televerket vägrade dock att betala ut någon högre summa, med hänvisning till att uppfinningen gjorts på arbetstid och gick i stället till domstol för att ogiltigförklara patentet. De fick rätt i både tingsrätt och hovrätt. Anledningen var att Televerket, som hjälpt uppfinnarna att söka patent, hade gjort en formell handläggningsmiss som man kunde hänvisa till.

Sattes i karantän
När det stod klart att de fyra ingenjörerna skulle kämpa vidare, blev stämningen på jobbet spänd. Uppfinnarna sattes i karantän.
- Det blev väldigt tydligt att vi inte var önskvärda längre. Vi flyttades till nya lokaler, med nya arbetsuppgifter. En ingenjör lånades ut till ett annat företag. De ville så klart att vi inte skulle få någon insyn i vilken kommersiell nytta Televerket fick av uppfinningen, säger Kurt Paulsson.

Efter att patentet hade ogiltigförklarats låg ärendet på is i några år, men strax efter millennieskiftet gjorde de fyra ingenjörerna på nytt en ansökan till SNAU, som 2007 slog fast att de hade rätt till ersättning, trots att patentet förklarats ogiltigt, något som Telia Sonera emellertid fortfarande hänvisar till för att inte betala ut några pengar.

Två år senare ansökte uppfinnarna på nytt om prövning av ersättningsfrågan. Då hade två av ingenjörerna avlidit och den formella motparten hade bytts från Televerket till staten, alltså Justitiekanslern, som gett uppdraget till Telia Sonera. Numera understöder Unionen ingenjörernas kamp för att få rätt mot staten.
Nämnden har i nuläget slagit fast att uppfinnarna har rätt till ersättning för den tid då patentet faktiskt gällde, alltså mellan 1983 till 1991. Under denna tid såldes det cirka 1 500 hänvisningsdatorer och Televerket tjänade över 300 miljoner kronor på ingenjörernas uppfinning.

Bara två ingenjörer kvar i livet
Nu börjar den 30-åriga striden lida mot sitt slut. Kurt Paulsson och hans kollegor inväntar besked från SNAU en fjärde och förhoppningsvis sista gång i slutet av året. Man har nu yrkat på sammanlagt 21 miljoner kronor till de fyra ingenjörerna i 1986 års pennnigvärde, i två fall till dödsbona.

- Förhoppningen är att vi ska få det vi enligt lagen är berättigade till. I slutändan handlar det om rättvisa. Den stora myndigheten ska inte med oschysta metoder kunna neka den anställde dennes lagliga rätt till ersättning. Man måste visa den som har idéer att det lönar sig att vara kreativ, säger han.

Om Justitiekanslern skulle välja att inte gå på SNAU:s rekommendationer heller denna gång återstår endast att stämma staten i allmän domstol. Då kan det ta ett par år till innan det föreligger en dom och frågan når sin lösning.

Uppdaterad 2012-10-26