Unik tvist går mot sitt slut

2012-10-26 Vad är skälig ersättning för en uppfinning? 216 000 kronor tycker tyckte Televerket, men ingenjörerna yrkar på 21 miljoner kronor.

Den så kallade hänvisningsdatorn sålde som smör av både Televerket och Telia Sonera. Ingenjörerna bakom uppfinningen arbetade med företagsväxlar, men hade inte som uppgift i sina anställningar att göra uppfinningar eller på annat sätt utveckla de växlar som fanns.  Arbetsgivaren Televerket förvärvade rätten till uppfinningen och bekostade även de patentansökningar som gavs in. Men det var uppfinnarna som hade rätten till sin uppfinning.

- Ingenjörerna har först anmält till arbetsgivaren att de gjort en uppfinning, enligt lagen om arbetstagares uppfinningar. Därefter har Televerket fått tillfälle att ta ställning till om man ville förvärva rätten till uppfinningen. Det har man gjort genom ett skriftligt meddelande, ett "förvärvsbrev". På det sättet uppkom ett individuellt avtal, men det angav inte någon ersättningsnivå. Lagen säger att skälig ersättning skall betalas, vilket är det som tvisten nu handlar om, säger Thorulf Arwidson, advokaten som företräder de fyra uppfinnarna.

Men vad är egentligen skälig ersättning? Om det uppkommer en tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande en uppfinning, har båda parter möjlighet att inhämta ett utlåtande från Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar (SNAU). I det här fallet tyckte nämnden att tre miljoner var skäligt. Dåvarande Televerket tyckte att 200 000 räckte.

- I det här fallet tycker vi att vi kan visa, med historien bakom oss, att Televerket har tjänat väldigt mycket pengar på ingenjörernas uppfinning, säger Thorulf Arwidson.

Televerket upphörde som myndighet 1993, och motparten har nu blivit staten, genom Justitiekanslern (JK). När ärendet var uppe i SNAU förra gången framkom det dock att staten alltjämt har inställningen att uppfinnarna inte ska ha någon ersättning och inte anser sig ha skyldighet att betala något därför att ett patent ogiltigförklarades på Televerkets egen begäran.

- Borde man inte kunna förvänta sig att staten följer sitt eget expertorgan och lagen? Nämnden är avsedd att fungera som en skiljenämnd och då är det anmärkningsvärt att inte staten själv anser sig tvungen att följa rekommendationen. Staten uppträder här inte opartiskt utan går på Telia Soneras linje, säger Thorulf Arwidson

Det är unikt att Justitiekanslern är motpart i ett mål som det här. JK prövar ofta frågor om skadeståndsansvar, men har aldrig tidigare handlagt något ärende om ersättning till arbetstagare för en uppfinning. Men trots att JK är motpart sker förhandlingarna även fortsättningsvis med Telia Sonera som motpart.

- Nu äger visserligen staten en betydande del i TeliaSonera AB, men det är mycket märkligt att staten ger i uppdrag till ett privat bolag att föra statens talan, som JK har gjort, säger Thorulf Arwidson.

Skulle inte JK inte efter den fjärde prövningen följa nämndens rekommendationer, återstår endast att stämma i allmän domstol.
- Det kan bli en kostsam historia för den som förlorar och det förutsätter även att uppfinnarna orkar kämpa vidare efter drygt 30 år, säger advokat Thorulf Arwidson.

Uppdaterad 2012-10-29