Med ett ettårigt avtal på 2,8 procent ser man till att medlemmarna får reallöneökningar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Det anser de fem facken, Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav på måndagen.
I lönekraven ingår vidare att om avtalen innehåller en lägsta löneökning ska den hamna på minst 450 kronor per månad. Även lägstlöner liksom fasta ersättningar ska höjas.
Därtill kommer krav på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension och deltidspension. Hur mycket av de 2,8 procenten som ska användas för det ändamålet är inte preciserat ännu.
Två ytterligare krav finns också med på den gemensamma listan.
Dels vill man att arbetsgivare och fack inom industrin ska inleda ett gemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor. Arbetet ska fokusera på införandet av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön samt en förbättrad rehabiliteringsprocess.
– Vi vill se ett hållbart och utvecklande arbetsliv. Vi måste komma till rätta med den ökande ohälsan. Man ska må bra på och av jobbet. Vi ser detta som en avgörande fråga, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
Dels vill man att parterna ska införa en gemensam modell för ett systematiskt jämställdhetsarbete. Avsikten är att införa ett arbetssätt där man kontinuerligt och systematiskt arbetar med de situationer där ojämställdhet på grund av kön förekommer.
– Det kan handla om situationer som rekrytering, befordran eller lönesättning. Vi vet också att det ofta hör ihop med föräldraskapet, kvinnor med små barn kan bli utan kompetensutveckling i flera år. Vi vill ta sikte på det som orsakar ojämställdheten, inte bara rätta till symptomen, säger Martin Linder.
Tillsammans representerar Facken inom industrin 1,1 miljoner medlemmar, varav hälften finns inom industrin. Sedan slutet av 1990-talet är det Facken inom industrin som i förhandlingar med arbetsgivarna kommit fram till de så kallade märket, nivån på löneökningar som sedan kommit att gälla även för resten av arbetsmarknaden. Samma scenario ser de fem facken framför sig även nu, trots att samordningen mellan LO-facken nyligen sprack.
– Utifrån vårt perspektiv är industriavtalet och dess lönenormering oerhört väsentligt också i framtiden, säger Anders Ferbe, IF Metalls ordförande.
– Märkets betydelse finns oaktat LO-samordning. De krav vi ställer på industrins område kommer att omvandlas på andra avtalsområden utanför industrin som vi representerar. Om det sen finns andra förbund och arbetsgivare som kraftfullt vill avvika från märket får vi se när vi kommit så långt i avtalsrörelsen.
Senast den 27 november ska de respektive förbunden ha godkänt Facken inom industrins avtalsplattform.
