Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Inga-Britt Ahlenius räds inte att säga vad hon tycker

Hon har avsatt EU-kommissionen och kallat FN:s generalsekreterare för en nolla. Inga-Britt Ahlenius rykte är grundmurat efter decennier som korruptionsjägare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Inga-Britt Ahlenius stående mot en vägg.
Det starka rättvisepatoset har gjort Inga-Britt Ahlenius internationellt känd. Foto: Christopher Hunt

Inga-Britt Ahlenius har gjort sig känd som en stenhård motståndare till alla former av korruption. Som 77-åring är hon fortfarande den som medierna vänder sig till när nya mutmisstankar dyker upp.

Hon har aldrig varit rädd för att säga vad hon tycker. När det visar sig att utrikesminister Margot Wallström fått en lägenhet från fackförbundet Kommunal är det till Inga-Britt som SVT vänder sig till för att få en kommentar (Wallströms ”omdöme har svikit henne”). Samma sak när det avslöjas fiffel inom den internationella fotbollsorganisationen Fifa (”hela kulturen är korrupt”).

Jag har träffat flera yngre kvinnor som ser upp till henne. Jo, hon känner till att det förekommer.

– Folk är högaktningsfulla, men jag känner inte tyngden av något idolskap. Jag hålls på mattan av barn och barnbarn, säger hon.

Men handlar det om mod?
– Det handlar nog till en viss del om oskuldsfullhet. Jag är född och uppvuxen på landet och hade ingen föreställning om makt och kotterier och hur man myglar sig fram för att nå en position. Det är en kultur som är mig helt främmande, säger hon.

Oskuldsfullheten fick sig dock en törn när hon som generaldirektör för Riksrevisionen stred för en fristående revision av statlig verksamhet. Striden med finansminister Bosse Ringholm blev förstasidesstoff.

– Jag tyckte bara att vi, som i andra demokratier, måste underkasta även regeringen en granskning. Rationellt och självklart. Men jag hade utmanat makten, det fick jag erfara. Förslaget bemöttes med stort motstånd och oerhörd aggressivitet.

De första åren i arbetslivet betydde mycket för hur hennes karriär utvecklade sig. Som ny civilekonom fick hon ett utredarjobb på Handelsbanken, vars vd var Tore Browaldh. Den unga Inga-Britt Ahlenius hade synpunkter på jämställdheten på banken och skrev interna promemorior till högsta chefen om saken.

– Jag hade mängder med impertinenta synpunkter, men han bjöd in mig och diskuterade frågorna. Tore Browaldh representerade ett väldigt öppet, intelligent och begåvat ledarskap. Denna första erfarenhet av en chef var väldigt avgörande för mig.

Under åren utomlands, i första hand i FN-tjänst, har Inga-Britt Ahlenius sett många exempel på korruption. Det är framför allt när offentlig och privat verksamhet möts som risken uppstår. En tjänsteman kan exempelvis hjälpa en företagare som är beredd att betala extra.

Förekommer sådant i Sverige?
– Ja, risken är störst i kommunerna. De är så oerhört svagt reglerade och därmed öppna för missbruk. Dessutom har vi i Sverige vänskapskorruption, ett något överslätande uttryck. Länge ansågs det som normalt att man gav personliga och politiska vänner höga ämbeten i staten. Men det är helt klart korruption, säger Inga-Britt Ahlenius som ofta får samtal från folk som på olika vis hamnat i delo med den kommunala maktapparaten.

– Det finns företagare som inte får några affärer om de inte håller sig väl med kommunalrådet.

Frågan är om det går att tänka sig ett samhälle fritt från korruption. Det är i alla fall ingen lätt uppgift.

– Ju större ett företag eller en organisation är, desto tydligare är det att det inte räcker med regler. Ytterst handlar det om den enskilda människans egen moral och det egna samvetet, säger Inga-Britt Ahlenius.

 

4 RÅD TILL CHEFEN SOM VILL HA RENT SAMVETE

TA BESLUTET – Är företagets kultur korrupt har du två val: sluta jobbet eller ändra kulturen.

AGERA – Gå systematiskt till väga om du väljer att stanna. Kom överens med medarbetarna om grunden för organisationens existens och vad ni strävar efter. Det räcker inte med att skapa en broschyr eller slogan – det är processen fram till broschyren som är viktigast.

HÅLL LIV I KULTUREN – Fortsätt att arbeta med den och kommunicera ut den.

VAR EN FÖREBILD – Som chef ska du stå på scenen varje dag, du representerar organisationen. I den rollen ska du ständigt påminna alla medarbetare om de värden ni har varit överens om och själv vara ett föredöme.

INGA-BRITT AHLENIUS

YRKE: Pensionerad civilekonom.

ÅLDER: 77 år.

KARRIÄR: Budgetchef vid finansdepartementet, generaldirektör för Riksrevisonsverket, chef för revisionsmyndigheten i Kosovo, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision. Ingick i den utredning som undersökte korruption och nepotism inom Europeiska kommissionen – som ledde till att kommissionen avgick.

AKTUELL: Hedersdoktor vid Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.