Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Levnadslön eller enklare design

Sean Sophal, en textilarbetare från Kambodja som på onsdagen besökte LO-TCO Biståndsnämnd och Fair Trade Center i Stockholm, kom med en oväntad vädjan till publiken i TCO:s lokaler:
- Köp inte kläder med komplicerad design!
Gabriella Westberg Publicerad 23 oktober 2014, kl 12:24
Kollega
Vorng Demorgn (tv) från den kambodjanska fackliga organisationen C.CAWDU och Sean Sophal, textilarbetare från Kambodja. Kollega

Sean Sophal och hennes kollegor jobbar ofta 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan – även då det står 8 timmars arbetsdag på kontrakten. Det är arbetsgivaren som styr och det är inget som kontrolleras från annat håll, berättade hon frankt för en fullsatt sal på TCO. Hon berättade om trånga och dammiga fabrikslokaler där det stinker av olika kemikalier.

- Och det finns bara en liten dörr för att gå in och ut, sa hon.

I Kambodja står textilindustrin för 95 procent av landets export. Alternativen till att jobba inom klädproduktionen är inte många, enligt Vorng Demorng, från ett av de kambodjanska textilarbetarnas fackförbund C.CAWDU, som också medverkade på seminariet. Det är på många sätt arbetsgivarens marknad. Att organisera sig fackligt är lagligt men inte uppskattat av arbetsgivarna och den som vågar begära högre lön riskerar bli av med jobbet.

Efter många års kamp för schystare villkor i textilindustrin har landets minimilöner höjts till 100 dollar i månaden, vilket motsvarar cirka 755 kronor. Det räcker inte, menar Sean Sophal.

- Vi har inte råd att hyra en bra bostad. När vi behöver äta måste vi köpa den billigaste maten på gatan utanför fabriken. Det är inte nyttig och näringsrik mat. När vi har semester får vi stanna på våra rum vid fabriken, för vi har inte råd att åka hem till våra familjer. Blir vi sjuka får vi köpa medicin utan att ha talat med någon doktor. Sjukhus har vi inte råd att besöka.

Det Sean Sophal och Vorng Demorng hoppas på är att få upp minimilönerna till en rimlig levnadsnivå – det vill säga en lön som täcker löpande kostnader för mat, kläder, sjukvård, skola, transporter för sig själv och sin familj.

Minimilönen är lagstadgad och bestämd av regeringen. I levnadslönen, som bland annat förfäktas av organisationer som Clean Clothes Campaign och den panasiatiska Asia Floor Wage, inkluderas uppskattade kostnader för sjukvård, barn och möjlighet till visst sparande. Levnadslön står alltså för något lite mer hållbart, en möjlighet till ett värdigt liv.

Många internationella klädföretag har efter de senaste årens katastrofer med fabriksras och –bränder och därpå följande upplopp antagit en uppförandekod för bättre villkor för textilarbetarna. Svenska H&M, som är en av industrins allra största köpare, har också i samtal med den kambodjanska regeringen tryckt på för att höja minimilönen från nuvarande 100 dollar i månaden till 177 dollar. Enligt företagets egen hållbarhetsrapport är det också på miniminivån lönerna i de kambodjanska fabrikerna H&M samarbetar med, ligger.

Asia Floor Wage har räknat på hur stor skillnad det är i reda kronor på den lagstadgade minimilönen och en rimlig levnadslön i ett antal länder. Störst skillnad är det i Bangladesh, där minimilönen motsvarar 19 procent av levnadslönen. I Sri Lanka likaså och i Kambodja är minimilönen en knapp fjärdedel av den lägsta lön som enligt organisationerna krävs för ett värdigt liv.

H&M - som enligt Fair Trade Center ändå ligger långt före konkurrenter som Kapp-Ahl och Lindex i ambitionsnivå vad gäller arbetarnas villkor - har startat ett pilotprojekt med tre fabriker, en i Kambodja och två i Bangladesh, där de anställda lär få motsvarande levnadslön. Målet är att 850 000 textilarbetare i regionen ska ha levnadslön till 2018. Ett lovvärt initiativ, enligt Fair Trade Center, som dock understryker att H&M inte definierat vad de menar med levnadslön eller hur de ska nå målet.

Ett sätt kanske kunde vara att se över designen. På seminariet hos TCO uppmanade sömmerskan Sean Sophal oss i publiken, vi som är några av den kambodjanska textilindustrins största köpare:

- Snälla designers, gör inte så komplicerad design! Vi får inte mer tid på oss att sy plaggen för att de är svåra. Och tar det för lång tid får man sparken. Ni som är konsumenter, köp inte kläder med komplicerad design!

Levnadslön

En levnadslön är en lön som gör det möjligt för en människa att försörja sig själv och sin familj. Det inkluderar uppskattade löpande men basala kostnader som bostad, mat, transporter, skolgång för barnen etcetera.

Skräddarsydda löner är en rapport om vikten av levnadslöner i textilindustrin, från Clean Clothes Campaign, här finns en översatt sammanfattning av rapporten.

Internationellt

Vill ”avnazifiera” Ukraina – föreslås till fackligt FN-organ

Jämförelser mellan Zelenzkyj och Hitler. Materialinsamling till ryska soldater. Det ryska fackförbundet FNPR stödjer Putins ”avnazifiering” av Ukraina och har stängts av från världsfacket.
Trots det föreslår nu världsfacket att FNPR ska ta plats i FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Noa Söderberg Publicerad 3 maj 2024, kl 12:45
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan.
Till vänster: ryska soldater, här vid en övning i östra Ukraina, har fått stöd av landets största fackförbund FNPR. Till höger: ett protestbrev från nordiska fackföreningsledare med anledning av att FNPR har nominerats till FN:s högsta arbetsmarknadsorgan. Foto: AP/faksimil.

FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola.
Antti Palola. Foto: Jukka Erätali.

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Världsfacket (ITUC)

Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med. Har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum. En av världsfackets uppgifter är därför att ta fram kandidater till arbetstagarblocket i ILO:s högsta styrelse.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor. Representanter för politiker, arbetsgivare och arbetstagare från hela världen samlas här för att anta gemensamma standarder om bland annat fackliga rättigheter och arbetsmiljö. Arbetstagarna har rätt att utse ett antal representanter i ILO:s högsta styrelse. Valet sker var tredje år, under den så kallade internationella arbetskonferensen.