Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Irländare surfar snabbare än svenskar

Sverige leder inte längre den europeiska bredbandsligan. Enligt en rapport från Akmai Technologies har Irland gått om Sverige som landet med högst genomsnittlig uppkopplingshastighet till Internet i Europa. Vad gäller mobil uppkoppling är det Storbritannien som leder.
Gabriella Westberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Under första kvartalet 2015 tappade Sverige ledarpositionen som snabbast genomsnittlig uppkopplingshastighet i Europa, till Irland. Fredrik Sandberg/TT

Snabbast genomsnittlig uppkoppling till Internet i världen har Sydkorea, med 23,6 mbps (megabit per sekund).

- Uppkopplingen ökar över hela världen, och snabbast ökar den i länder med hög befolkningstäthet och tydlig politisk vilja att driva på digitaliseringen i samhället, säger rapportförfattaren David Belson, i en kommentar till årets första kvartalsrapport State of the Internet från Akmai Technologies

Globalt ligger den genomsnittliga uppkopplingen i dag på 5 mbps. Bland världens tio bäst uppkopplade länder ligger genomsnittet på över 10 och för de sex bästa över 15 Mbps.

Däribland Sverige, med en genomsnittlig surfhastighet på 15,8 mbps, något snabbare än Japan med 15,2 och Nederländerna med 15,3 men lite långsammare än Hongkong med 16,7 mbps. Bäst i Europa är för första gången Irland med 17,4 mbps och snabbast i världen surfar alltså sydkoreanerna, med ett genomsnitt på 23,6.

Bland 131 länder som studerats sker ökningen snabbast på Fiji, som ökat hastigheten med 128 procent under det första kvartalet. Irland ökade med 37 procent jämfört med 2014, och Sverige med 8 procent.

Vad gäller mobil uppkoppling är det Storbritannien som leder ligan, följt av Danmark.

Sverige leder dock fortfarande på ett område – i beredskap för den nya videostandarden 4K, som kräver en bithastighet på cirka tio mbps. Hälften av Sveriges nätuppkopplingar når den hastigheten eller högre.

SURFLIGAN

Första kvartalet 2015 (ökning från 2014):

  1. Sydkorea: 23,6 mbps (6,3 procent)
  2. Irland: 17,4 mbps (37 procent)
  3. Hong Kong: 16,7 mbps (- 0,4 procent)
  4. Sverige: 15,8 mbps (8,1 procent)
  5. Nederländerna: 15,3 mbps (8,1 procent)
  6. Japan: 15,2 mbps (0,4 procent)
  7. Schweiz: 14,9 mbps (2,9 procent)
  8. Norge: 14,1 mbps (24 procent)
  9. Lettland: 13,8 mbps (6 procent)
  10. Finland: 13,7 mbps (13 procent)

    Akmai Technologies

Hur snabbt surfar du?
Kolla din surfhastighet, på bredband och mobilt, här! 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Skrivaren – kontorets bortglömda säkerhetsrisk

Din skrivare kan mycket väl vara en säkerhetsrisk som läcker företagshemligheter till förhärdade cyberskurkar. Trots att många företag tydligen känner till skrivarnas dolda potential, får dessa ostört fortsätta utföra sina illdåd, visar en undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 12 juni 2025, kl 06:01
Bild på skrivare
Den ser inte ut som en spion, men den kan mycket väl vara en. Skrivaren på jobbet kan lätt kapas av cyberbrottslingar. Foto: Christine Olsson/TT

Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet. 

Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.

Skrivare kan vara ett säkerhetshot

Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.

Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare.  13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.