Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Island inför system för jämställda löner

Island inför en partsgemensam certifiering för arbetsgivare som tar tag i frågan om oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Därmed går landet återigen i bräschen när det gäller jämställdet.
Sandra Lund Publicerad
Kirre Lyen/TT
Reykjavijk, Island. Kirre Lyen/TT

Island gör det igen. Tar ytterligare ett steg mot ett mer jämställt samhälle. I höstas lagstiftade man om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. De senaste fem åren har ön utsetts till världens mest jämställda av World Economic Forum (som inte bara ser till löner utan även sådant som hälsa och politiskt deltagande).

Och nu är fack och arbetsgivare överens om att införa ett certifieringssystem för arbetsgivare som arbetar mot oförklarliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Det skriver Svenska Dagbladet, SvD. Certifieringen innebär inte att arbetsplatsen är fri från skillnader i lön beroende på kön. Utan att man kontinuerligt använder en särskild metod när löner sätts.

- Det har tagit oss fyra år att få fram standarden, men det beror mer på att det är första gången i världen som en sådan standard tas fram och det fanns en rad tekniska frågor. Vi har inte haft några stora oenigheter med arbetsgivarna och de har varit mycket positiva, säger Halldór Grönvold på ASÍ, Islands motsvarighet till svenska LO, till SvD.

Bland de arbetsgivare som redan använder sig av certifieringen finns de isländska dotterbolagen till Ikea, Securitas och ISS. Certifieringen ska vara frivillig och är tänkt att fungera som en kvalitetsstämpel. Arbetsgivarnas mål är att hälften av landets tvåtusen företag ska välja att gå igenom processen.

- Lönegapet håller på att stängas och vi hoppas att standardiseringen ska innebär att gapet försvinner helt. Det finns skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnorna får ofta en sämre lön med en gång de anställs och de är sämre på att förhandla upp lönen efteråt. Det gäller att hitta system som ser bortom dessa skillnader och belönar anställda på ett jämlikt sätt, säger Torsteinn Víglundsson, generaldirektör på Samtök atvinnulífsins, den isländska arbetsgivarföreningen, till SvD.

I Sverige låg de oförklarliga löneskillnaderna, det vill säga skillnader som inte beror på faktorer som ålder, utbildning, bransch eller sysselsättningsgrad, på 6,1 procent enligt Medlingsinstitutets senaste siffror från 2012. I morgon, tisdag, presenterar myndigheten en ny rapport om löneläget för kvinnor och män 2013.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.